Lömska däckregler ger halkkaos

Lagen om vinterdäck på drivhjulen skulle hjälpa mot slirande och sladdande tunga fordon. Men på ishalka finns inga däck som ger tillräckligt väggrepp för drivande eller styrande hjul, när de belastas med bara några procent av hela ekipagets tyngd.

Återblick från Bildrullen 16 februari, 2012. Vet vi mer nu?
Då ställdes stora förväntningar på ett lagförslag om vinterdäck på alla lastbilar:
Krav på lag om vinterdäck på tunga fordon (SR 16feb)
Vinterdäck på alla lastbilar möjligt nästa vinter (DN 16feb)

Problemet med slirande långtradare i uppförsbackar blir kanske något mindre med en sådan lag. Men ett enkelt räkneexempel visar att krav på lastfördelningen är viktigare.

Scania dragbil med semitrailer vid utställning på Linköpings universitet
Fotot var vinjett till några beräkningsuppgifter för min tentamen i Farkostteknik vid Linköpings universitets civilingenjörsprogram. Utifrån olika lastfördelningar skulle studenterna beräkna den största möjliga vinkeln för ett motlut, som drivhjulen klarade utan att slira – med en ‘friktionskoefficient’ motsvarande strävt vinterväglag och bra vinterdäck. Många studenter trodde de hade räknat fel, eftersom vinklarna blev så små – speciellt när bilen var olastad. Men när enbart en axel av sex ska driva fordonet blir det tidigt problem, även om alla axlar är maximalt belastade. Beräkningsuppgiften avsåg en annan typ av fordonskombination än den på bilden.

Läs mer

Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik

Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt.  Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.

När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar

I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
“Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.

Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.

Läs mer

Stockholmsfientlig trafikpolitik glöms för PR-kupp och lyxresa

Politiska beslut om lokala dubbdäcksförbud ökar risken för personskador och stora ekonomiska förluster. De förmenta förbättringarna av luftkvalitén saknar vetenskapligt samförstånd. Trots att säkerhets- och hälsoproblemen här har nationalekonomiska dimensioner, ignoreras de både av massmedia och av det ansvariga borgarrådet i Stockholm, Ulla Hamilton. I stället har stort utrymme ägnats åt ekonomiska detaljer på personnivå … Läs mer

17 tips om halkkörning och vinterdäck

På blankis förändras bilens köregenskaper dramatiskt. Stora skillnader mellan olika fordon omöjliggör normal trafik.

Såväl seriekrockar som mötes- och singelolyckor blir då en naturlig följd av den drastiska förändringen från förhållandena på barmark.

När isbark har bildats på vägbanan behövs mer än en halv minut för att nödstoppa bilen från 70 kilometer i timmen – om den inte har bra dubbdäck. På barmark kan det räcka med ett par sekunder.

Det är bara ett exempel på resultat från mitt forskarlags experiment, där sportlovsturister fick nödbromsa på dubbfri is med bromsarnas ABS-funktion in- och urkopplad.

Att bilarna hade (M+S-märkta) så kallade friktionsdäck för vinterväglag hjälpte inte på den testbana, som var polerad av odubbade (‘dubbfria’) däck.

Bilen på videon nedan bromsas maximalt från 60 kilometer i timmen.

Is- och däckfysiken är densamma nu som då. Om isen är blank och saknar rå textur, så kan ingen rörelseenergi tas upp av gummits hysteres i de så kallade friktionsdäcken.

Läs mer