Mät dubbutsticket! Idé belönas? Hjulkalendern 12

På polerad is kan däckdubbar drastiskt öka väggreppet. Men dubbstiften måste sticka ut tillräckligt från slitbanans gummi för att kunna tränga ned i isen. Här har några tiondels millimeter stor betydelse. Därför behövs bra mätmetoder.

Haveriutredarbil (gasdriven äldre V70) hos STOP uppställd för skifte till dubbade vinterhjul.
Mitt företags gamla trotjänare uppställd för skifte till vinterhjul med begagnade Nokian Hakka 7 dubbdäck. Men först kollade jag dubbutsticken – även på Labb-Volvons nya Hakka 8 som står framför V70-hjulen på bilden.
Nytt dubbdäck Nokian Hakka 8 för Volvo XC60 framför två begagnade Hakka 7 för V70.
Nytt Nokian Hakka 8 för Volvo XC60 framför två begagnade Hakka 7 för V70. Mönsterdjupet i millimeter stansas av Nokian. Dubbutstickets variation i tiondels millimeter är svårare att uppskatta.

I forskning och utveckling kan vi ta tid på oss och kolla en dubb åt gången med mätklocka graderad i hundradels millimeter. Så har vi sett att omkring en millimeters skillnad i medelutstick mellan fram- och bakhjul kan förvandla förutsägbar körning på is till ett  hasardspel, åtminstone om bilen saknar väl fungerande antisladd (utan dubb funkar inte antisladd).

I den andra änden av precisionsskalan finns exempelvis de situationer när jag ska sätta mig i en bil för att åka eller köra på isig väg enbart någon enstaka gång. Får jag skjuts är det tveksamt om jag ens tittar på däcken. Det kan uppfattas negativt av bilens förare.

Men däremellan behöver olika aktörer metoder som snabbt ger besked exempelvis om:

Läs mer

Fartblinda myndigheter vilseleder förare

Varning för ignorerad kömatematik & halkfysik!
Repeterad artikel apropå Göteborgs nya fartskyltar
20dec

På leriga och moddiga väga halkar däck ungefär som på oljespill. Sänkt fart hjälper inte som det gör mot vattenplaning. Maningar om att “köra försiktigt i moddsträngen” kan därför bli livsfarliga, speciellt i framhjulsdrivna bilar.

Det var inte säsong för moddplaning när ett oljespill i Göteborg aktualiserade problemet. Se GP och DN. Samma dag visade GP med två artiklar (1, 2) hur kompetenta poliser tvingas till enkelspårig inriktning på skyltade fartgränser.

Dessbättre kunde en liten öppning anas i en tredje artikel. Men det krävs nog rejäla pedagogiska insatser för att hjälpa rättsväsendet inse komplexiteten bakom haveridynamikens synergier.

För den som har kunskaper i hydrodynamik kanske det här inlägget i min gamla blogg (med illustrationen nederst av ekvationerna från min artikel i Ergonomics, 1985*) räcker som förklaring. Jag har också skrivit lite enklare om fenomenet i Nationalencyklopedin under uppslagsordet “moddplaning“.

Dagen efter gavs ytterligare ett exempel på systemproblem, som ofta skylls på den enskilde:
Körde mot trafiken – flera till sjukhus (GP, DN)
… trots att usel skyltning gör att vem som helst kan köra fel när man inte hittar.

Det insåg jag för några år sedan på väg hem från jobbet vid universitetet:
Hon körde mot mig på felskyltad motorvägsavfart

Systemfel göms med ”mänskliga faktorn”

Läs mer

De slirar när dubbfria bildäck blir fler

Fler bussar och lastbilar kör fast, när isiga vägar poleras och blir halare av de allt vanligare “dubbfria” däcken. Förbud och kampanjer mot dubbdäck ökar dessutom riskerna för människor i och omkring de personbilar som saknar dubbar i däcken.

Så inleddes artikeln på Bildrullen 19 november 2011
Bättre nu? Kolla själv:

Videon ovan är upplagd med kommentarer av “Vinylmaniac” på YouTube.

Läs mer