Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!

Halveras krockzonens längd på en bil, så måste konstruktionen dubblera g-krafterna på de åkande i kupén. Annars får de yttre skador av inträngande våld. Men ju större g-krafterna är desto större blir risken för inre skador.

Uppdatering 28 april:
Intuitivt tänkande är nödvändigt i vardagen. Men studier (1, 2) visar att det vilseleder många människor. De refereras här av DN med ett enkelt exempel, som dessvärre har paralleller i mer komplexa och livsviktiga frågor:

Låt dig inte luras av småbilspropagandan och krocktesterna som trafiksäkerhetsansvariga statstjänstemän spenderar skattemedel på!

Nej räkna själv, så ser du också en möjlig förklaring till den senaste tidens ökning av besvär från pisksnärtsrörelser (Whiplash Associated Disorders, WAD på engelska).

Hur man undviker att krascha diskuteras också i kategorin Praktiska tips

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras g-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Fortsätt läsa “Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!”

Lömsk bussteknik och tvärvägg: tre åtgärder

Bearbetad text publicerad på Newsmill. Kompletterad 16 mars

Tisdagens bussolycka i Schweiz med 28 döda kallades i media för “obegriplig” av en belgisk minister. Sveriges trafiksäkerhetsdirektör spekulerade på onsdagen om sämre bältesanvändning på kontinenten – utan att reflektera över den betongbarriär som tvärstoppade bussen. Då är inre skador ett problem som bälten inte löser.

I intervjuerna saknas också insikter om att lufttrycket i bussars bromssystem kan sjunka till farliga nivåer i nedförsbackar. Inte heller kommenteras bussens bakre axel, som ser ut att ha medstyrande hjul – med åtföljande sämre kursstabilitet. Det befäster bilden av okunnighet om naturlagar och bussteknik, som framtonat hos säkerhetsansvariga myndigheter efter tidigare bussolyckor.

Fortsätt läsa “Lömsk bussteknik och tvärvägg: tre åtgärder”

Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning

Repeterat 15 dec 2012 apropå varning från SMHI för snöfall i en stor del av Sverige

Första november hade det varit ishalka. Den här framhjulsdrivna bilen sladdade då av på kurvans insida. Kör man tillräckligt fort är det omöjligt.
Spåren och intryckt flygel vänster bak visar att bilen åkte snett bakåt i slänten, stötte i dikets motslänt och fortsatte rotera medurs ett kvarts varv till slutläget.

En hel 5-personers familj dog i sladdolyckan på E20 9 januari. Bilderna på vraken och olyckskurvan pekar på två lömska fenomen i bilfysiken, som ligger bakom många krascher. Åtta dagar senare dödades en personbilsförare på E20 under liknande förhållanden.

Frontalkrocken mot långtradaren 9 januari tycks ha föregåtts av att den lilla personbilen sladdade inåt i kurvan på en moddig väg. Se GP, SVT och bilderna i inslaget på webb-TV hos DN.

TV-bilderna och nyhetsartiklarna stödjer hypotesen att personbilen fått moddplaning på bakhjulen, som då får sämre väggrepp än framhjulen inåt i kurvan. När vridmomentet omkring tyngdpunkten är större fram än bak så girar förstås bilen inåt i kurvan. I en vänsterkurva krävs sedan bara ett möte för att frontalkrocken ska inträffa.

Är då farten tillräckligt låg (OBS), så flyttar sig även bilens tyngdpunkt inåt. Bilen svänger tvärare än kurvan – om inte föraren snabbt styr utåt och plockar bort inåtkrafterna från framhjulen.

Fortsätt läsa “Därför sladdar bilar inåt i kurvan – Snövarning”

Buss välte när bakdäck moddplanat?

TV-bilder visar bussen som under fredagen sladdade av vägen nära Filipstad och välte med ett innebandylag ombord. Där ser det ut som om framdäcken är bättre mönstrade än på bakhjulen. Det bäddar för instabilitet och sladd.

Framhjulens styrvinkel åt höger tyder också på att föraren parerat en moturs sladd (bakänden driver åt höger) i vänsterkurvan.
I SVT-reportaget talas om moddigt väglag med is under.

Några ord om den bakomliggande däck- och fordonsfysiken:

De stora kontaktytorna på tvillinghjulen bak hinner inte pressa undan modden lika bra som framhjulen. Därför får framhjulen bättre sidgrepp än bakhjulen. Det leder till instabilitet och bakvagnssladd. Se min illustrerade artikel i Nationalencyklopedin under uppslagsordet kursstabilitet.

Moddplaning skiljer sig från vattenplaning genom en annan hydrodynamisk process, som innebär att däck med litet yttryck kan moddplana även i låg fart. Moddens viskositet kan vara 100 à 1000 gånger större än vattens. Framhjulsspåren hjälper inte bakhjulen att få fäste på samma sätt som vid vattenplaning.

Kritisera eller komplettera gärna min hypotes om händelseförloppet i kommentarsformuläret. Du kanske vet mer eller har observerat något som talar för att andra riskfaktorer (också) har bidragit.

Olyckan beskrivs även i andra massmediala artiklar:

Buss med flera ombord välte
(SVT 19:33, DN, GP, SvD, 9dec)
Innebandylag i allvarlig bussolycka
(Dagen 20:10, 20:50, e-kuriren 9dec)
“Det var snorhalt” (DN 21:02)
Bussolycka nära Filipstad (SVT 22:28, 9dec)
Två kvar på sjukhus efter bussolyckan (DN 10dec)

Fler halkolyckor kan ha triggats på liknande sätt:

Blixthalka på E6:an (GP kl.11:36 söndag 11 dec)

… men är det tillräckligt halt hjälper varken fyrhjulsdrift eller dubbfria vinterdäck.
Sök här på halka eller kolla videoklippen i min spellista Slippery – Halka.