Bildrullen - med Lennart Strandberg
Bild-rulle för bildning – inte enbart mot bil-drullen
Brottsvåg i Malmö, färjekatastrofer i Italien och Papua Nya Guinea, dödsolyckor i vägtrafiken, larm om olycksrisker i trafikflyget. De bildar ett mönster i massmedia, som blandar samman avsiktligt våld och olyckor. Det öppnar såväl för dolda våldsbrott och terror som för orättvisor mot olycksförare i alla transportslag.
Transportstyrelsen kräver att läkare anmäler sina patienter för medicinska avvikelser från körkortskraven. Den enskilde trafikanten pekas ut – utan vetenskapligt underlag för sambandet med olycksrisker.
Annat var det i höstas när den tyska satelliten ROSAT störtade. Då kom säkerhetsansvariga myndigheter och organisationer lätt undan i massmedia, trots att faran var uppenbar och katastrofen nära för människor i Kina.
Detsamma tycks gälla alla tekniska system med komplex dynamik som styrs av en människa. Även om säkerhetsansvaret ligger hos myndigheter, organisationer och företag läggs ofta skulden på en enskild person – föraren – när en olycka har inträffat i väg-, sjö-, eller luftfart.
De tankegångarna utvecklas här via etiketterna Etik och moral, Kompetensförsörjning, Myndighetsmiss, Orsaksbegreppet, Syndabockar.
Bilder, beräkningar och artiklar finns på och via bildrullen.se för två av höstens satellitkrascher: UARS och ROSAT. Rörelsen för ROSAT beskrivs på den inbäddade videon nedan.
I det massmediala meningsutbytet om polisens effektivitet skiljer man inte mellan olyckor och avsiktligt våld eller egendomsbrott. Den sammanblandningen hämmar preventionen och öppnar för dold kriminalitet i trafiken, där fordon ostraffat kan användas som vapen.
Stor omsorg ägnas åt att skapa system som förhindrar ekonomisk kriminalitet. Det illustreras av förslaget till skärpt mutlagstiftning.
Men olycksrisker uppmärksammas först när något har hänt. Då ägnar vi oss oftast åt att utreda vem (inte vad) som har “orsakat” skadorna.
Genom att peka ut en (1) person som skyldig bland aktörerna i det ovanliga och överrumplande händelseförloppet uppfattar många ärendet som avslutat. Ett aktuellt exempel:
Grundstötningen med den italienska lyxkryssaren kan ha utlösts av ett fenomen, som tidigare haveriutredningar varnat för. Åtminstone förvärrades skadorna på Costa Concordia av de sugkrafter som uppstår vid hög fart nära grund.
På Nature And News video ovan beskrivs sista resan för Costa Concordia.
58 sekunder in på videon visas skadan på skrovets sida. Klippblocket som slet upp skrovet tycks till slut ha lossnat från revet under vattenytan. Därefter går skrovet fritt och ingen påtaglig skada finns bakom klippblocket.
Här [PDF] finns grafer och foton för mer ingående studier.