Faktablinda lagtolkare skrämde Omar ut ur Sverige

Utvisningen av 91-åriga Ganna** påminner om rättsprocessen mot muslimen Omar* för en tid sedan. Omar utvisades inte för det brott han pådyvlades i strid mot logik och naturlagar. Men han dömdes till flera års fängelse och fick körkortet indraget. Därigenom förlorade Omar jobbet som bussförare och fick familjens ekonomi raserad.

Det räckte för att Omar ville flytta från Sverige och från våra myndighetsföreträdares blindhet för fakta, som talade för Omars oskuld.

De logiska och haveridynamiska aspekterna på rättsfallet beskrivs under rubriken “Dömd till fyra års fängelse efter rondellkrock” på stop.se/utred/ med länkar till mitt sakkunnigutlåtande, videofilmer och PowerPoint-presentation för Göta hovrätt.

Bildserie med accelerometerutslag vid ett stopp i rondellen enligt 'Omars' syfte med färden
Prövning av hypotes genom rekonstruktion av körning i haverirondellen med sikte på att stanna intill den yttre kantstenen enligt 'Omars' syfte med färden. G-tal (acceleration) i horisontalplanet visas på instrumentet med 1 sekunds intervall. Krocken ägde rum mellan -1s och 0s. Då hade den påkörda bilen förts ut i rondellen i strid mot trafikreglerna.

Hovrätten sänkte fängelsestraffet från tingsrättsdomens fyra år till tre år, men ansåg fortfarande att Omar var skyldig till att avsiktligt ha krockat mot bilen som kördes ut i rondellen i strid mot trafikreglerna.

Drygt ett år senare upptäckte en erfaren juridist i min bekantskapskrets att alla aktörer i rättsprocessen hade förbisett att Omar inte visste vem som satt bakom ratten i den påkörda bilen.

Omar saknade alltså motiv att begå brottet han misstänktes och straffades för. Detta påtalade vi i en anmälan till Justitieombudsmannen, som lämnade klagomålen utan åtgärd – med hänvisning till att en anmälan från försvarsadvokaten i en helt annan fråga redan hade behandlats av JO.

*Omar heter egentligen något annat
***********************************

** Även om konsekvenserna för Omar inte är direkt livshotande, påminner de faktablinda hänvisningarna till paragrafer och formalia om utvisningen till Ukraina av 91-åriga Ganna Chyzevska, som mediauppmärksamheten nu tycks ha fått hejd på:

Hon gör allt för att stoppa utvisningen av Ganna (SVT)
Ganna får stanna i Sverige (SVT)
Utvisning av 91-åring stoppas (SvD, GP)
Utvisning stoppad – ny prövning väntar (SvD)
Ganna får stanna i Sverige (DN)
Ministern: “Rättssäkra beslut från Migrationsverket” (SVT 19:49)
Gannas öde ännu inte avgjort (SVT 19:45)

Ganna fick aldrig någon rättssäker prövning
(Barbro Westerholm på SVT Debatt 19/10)

Kraschfilmer att lära av

Videoklipp med bilkrascher kan vara ett pedagogiskt hjälpmedel för den som vill lära sig fordonsdynamik och förstå varför bilförare tappar kontrollen över sitt fordon.

Därför samlar jag sådana filmklipp i spellistor på min YouTubekanal, speciellt i Vehicle crashes and accidents.

Ett av klippen innehåller drygt fem minuters bildsekvenser.
Det har nu visats ungefär 1½ miljon gånger:

En nyare film med högre upplösning visar mer fordonsdynamik:

Dessvärre tror många felaktigt att för hög fart “orsakar” alla olyckor. I flera rättsprocesser har förare dömts för att deras höga fart har fått bilen att sladda av vägen på insidan av en kurva.

För att få förståelse för bristerna i det resonemanget brukar jag visa bl.a. följande Porschekrasch, där alla bilar kör genom samma kurva ungefär lika fort – på gränsen till vad som är möjligt.

Den röd-svarta Porschen utsätts för yttre sidkrafter (från en annan bils front), som bakhjulen inte kan stå emot. Då sladdar den av banan på kurvans utsida.

Ingen av bilarna kan nå kurvans insida, om inte farten sänks långt under vad kurvan medger för en stabil bil. Då kan bilen ändå sladda likadant – av sig själv – exempelvis om (speciellt det kurvyttre) bakhjulet har för litet lufttryck.

Många sådana fordonsdynamiska problem har lösts med teknikutveckling och naturvetenskaplig forskning. Det ligger bakom de stora förbättringarna av både olycks- och skadeförebyggande säkerhet hos våra personbilar.

Men det finns förstås gränser för vad människokroppen kan klara av yttre och inre våld.

När brand uppstår hjälper inga skalskydd, deformationszoner, bälten eller krockkuddar. Se foton i DN från Indycarkraschen och TT-artikeln i GP och SvD.

GP:s första artikel hade rubriken Svårt skadad i Indycarcrash, men senare visade det sig att föraren i den explosivt brinnande bilen på DN:s bild, Dan Wheldon, dog av sina skador.

Så döljer “fortkörning” mer komplexa problem

Fortkörningsböter har nu blivit som gångna tiders avlatsbrev. Fokuseringen på rutinmässiga sanktioner mot ofarliga hastighetsöverträdelser avleder uppmärksamheten från lömska trafikrisker och från medvetet omoraliska handlingar, som skadar andra direkt eller indirekt.

Mobbningen av de storbilsåkande i (S)kuggbudgeten är kanske inte medveten skadegörelse. Men bristen på eftertanke väcker frågor om det moraliska i sådana förslag till åtgärder, som försvårar teknisk utveckling och individuellt ansvarstagande.   

Dagen efter nedläggningen av förundersökningen mot Håkan Juholt visar Dagens Nyheter hur en fartsyndares ‘erkännande’ kan förleda både syndaren och hans omgivning att blunda för värre problem:
”Erkände” fortkörningar när han valdes – sedan blev det värre (DN 15/10)

Fartblindheten tycks sprida sig i alla samhällsskikt med okloka prioriteringar, mobbning och rättsövergrepp som följd. Mina artiklar på DN Debatt 1989 (6/8 och 14/9) är fortfarande aktuella, men nu är det en ny generation i det offentliga samtalet som rider på fartmoralismens syndabockar.

Att lägga skulden på en anonym grupp av fartsyndare är enkelt och ger lättköpta poäng.

Ovanlig kameraskylt med maxfarten visad
En av få kameraskyltar som visar gällande fartgräns

När sedan enskilda personer oskyldigt drabbas av schablonerna har det offentliga strålkastarljuset släckts – oavsett om det är skyltvilsna bilförare, som bötfälls och blir av med körkortet eller trafikanter som skadats av någon lömsk och icke erkänd riskfaktor i trafiksystemet.

Mobbningsprocessen kanske kan jämföras med de opreciserade “förändringar” som är på gång hos socialdemokraternas partiledare

… enligt DN:
Förundersökningen nedlagd (14/10)
Juholt: På min nivå ska man klara en sådan här granskning
Juholts lag svajar betänkligt
S-väljare: Rätt att stanna

… enligt GP:
Gråsossen Juholt har trots allt en framtid (Debattartikel av Göran Greider)

… och enligt SvD:
Partiet måste hitta sin riktning
Tommy och jag kommer vara ett radarpar

Polisproffs mot lömska risker – eller i enkla fartkontroller?

Hjälp rättsväsendet att forska om vad som är farligt – till stöd för den enskilde trafikanten! Så jobbar man med prevention i sjukvården. Och så vill de flesta poliser ha det. Det låg bakom mina artiklar på DN Debatt redan 1989.

Bildrullens text från 24/8 fick ny aktualitet 13/10 av artiklar om en lagmiss:
Fortkörning laglig på flera svenska vägar (SvD)
Fortkörare frias på grund av lagmiss (DN, GP)
Föreskrifterna gäller även om Vägverket uppslukats av Trafikverket (GP 14/10)

Men låt mig nu lämna polemiken från DN Debatt, Newsmill och andra massmediala opinionstorg. I stället vill jag uppmuntra den kreativitet och medkänsla med olycksinblandade trafikanter som poliser visat:
– från vårt epidemiologiska pilotprojekt på 1980-talet om konkreta riskfaktorer;
– till tisdagens solskenshistoria om flickan som föddes kort efter en plåtskadekrock.

Framsida med diagramexempel på dubbdäckens riskreduktion
Rapport om epidemiologiskt pilotprojekt med data för trafiken på olycksplatser insamlade av polisen direkt efter akutinsats vid trafikolyckor i Östergötland.

En lång rad av forskningsprojekt och praktiska erfarenheter pekar på riskfaktorer som den enskilde kan åtgärda men är ovetande om. Några illustrerades i DN:s stapeldiagram över riskdata till min artikel på DN Debatt 1989-08-06 Övertro på fartgränser. Andra aspekter på de enkelspåriga fartkontrollerna nämndes i min slutreplik 1989-09-14 Respektera individen i fartdebatten.

Haveridynamikens komplexitet tycks fortfarande vara okänd, och kapabla poliser tvingas ägna sig åt triviala och välkända lågriskförseelser utan att kunna ta hänsyn till synergistiska kombinationseffekter. Det framgår i det massmediala nyhetsflödet, exempelvis via GP:s veckolista, hos GP 23/8DN 21/8 och  12/8 eller hos SvD 21/8.

Trots rapporter via TT om att “Många fotgängare dör i trafiken” i GP, DN och SvD är det “hastighetskontroller” som ska “öka säkerheten för oskyddade trafikanter i tätorter”.

Den stora säkerhetshöjningen för fotgängare med varselljus i tätorter tycks ha fallit i glömska från förra seklets studier och vetenskapliga samförstånd. Chansen att andra trafikanter upptäcker mitt fordon i god tid ökar alltså även enligt statistiken, om jag har belysning tänd, som höjer kontrasten mot omgivningen.

Om Polisen rutinmässigt påminner glömska bilförare om detta, kommer troligen de flesta snart att köra med tillräcklig belysning och bli flitigare med att se över fordonets varsel- eller halvljusfunktion.

Journalisternas känsla för att större vetenskapligt och intellektuellt djup behövs i den offentliga sektorns trafiksäkerhetsarbete illustreras på DN:s motorsidor. Där listas nu den 5:e mest lästa artikeln med rubriken “Nya rekord i trafiksäkerhet“.

Men intressantare än innehållet är att den publicerades för över ett år sedan. DN:s redaktioner finner mer substans i andra bil- och trafikrelaterade ämnen, exempelvis
SAAB-löner sena igen (110823)
Chevrolet har trollat fram en prisvärd SUV (110821)
Kvinnors bilresor slagträ i debatten (110820)
Samåkning med bilen sköts i mobilen (110819)
Världens snabbaste brandbil (110818)
Ingen bil för den blyge (110813)

Även hos GP och SvD fokuserar redaktionerna på annat om bil och trafik:
“Kan de inte betala måste det bli konkurs” (GP 110823)
Saab-löner kan bli sena – igen (SvD 110823)

Livsviktigt i snabb bil – ignorerat i media och domar

För lite luft i ett bakdäck har gjort flera snabba bilar till skrot. I efterföljande rättsprocesser misstänktes förarna för grov fortkörning – trots att bilarna sladdade av vägen på kurvans insida.

Bildbevis för att lufttrycket var för litet i det kurvyttre bakdäcket på den totalhavererade Ferrarin
Vänster bakhjul från Ferrari med vägbanksgrus framför men ej bakom jacket från asfaltkanten. Detta och många andra fynd på avåkningsplatsen bortförklarades med personargument av försäkringsbolagets konsult men bekräftade i sak min haveridynamiska analys: Bilen hade blivit instabil och sladdat av vägen åt höger på kurvans insida, voltat och börjat brinna. Komplett yttrande kan laddas ned från www.stop.se/utred/

Försäkringsbolagen slapp betala både bilar och rättegångskostnader. Den moraliska skulden för skador och dödsfall lades på förarna.
Tydliga indikationer på urpysta däck ignorerades, se exemplet på fotot härintill.

Det är illavarslande att artiklar i massmedia om snabba bilar inte tar upp de nya lufttrycksvarnarna, som en viktig detalj.
Sök på Tire Pressure Indicator, TPI, för mer info.

Google ger då länkar till Wikipedia och till det svenska företaget NIRA Dynamics, som utvecklat utrustning för signalbehandling (inga trycksensorer behövs i hjulet) från en uppfinning av min kollega vid Linköpings universitet, professor Fredrik Gustafsson.

Med lågprofildäck är behovet speciellt stort, eftersom det inte syns ens om det mesta av luften har pyst ut.

I DN:s artiklar om “Volvos nya värstingar” och om Volvos trimmade bilar hittar jag inget om att Volvo kan leverera bilar med lufttrycksvarnare enligt listan på funktioner och utrustning till V60.

Alltför lågt ringtryck försämrar också bränsleekonomin, men info om TPI saknas också i DN:s artikel om Volvos start/stopp-funktion och besparingen på “uppemot fem centiliter per mil”.