Älgfara? En sekunds bromsning minskar farten med 30 km/tim

Viltfaran i trafiken varierar med årstid. Men är det barmark kan du som förare minska krockfarten med ungefär 30 kilometer i timmen, oavsett vad som plötsligt dyker upp framför bilen. Kanske undviker du helt att krocka.

Metoden fungerar inte bara för älgar, rådjur, vildsvin och husdjur, utan också för människor med eller utan svårupptäckta fordon. Men det finns en hake: din bil bör ha låsningsfria ABS-bromsar och helst antisladdsystem, så att du kan stampa för fullt på bromspedalen utan att tappa styrningen eller få sladd.

Ett skäl att låta farthållaren gasa och hålla foten på (ABS-)bromsen när viltfaran är stor.
Serie i 5 bilder per sekund med beredd fot(o)modell, som ändå behövde nästan en sekund för att flytta högerfoten från gas- till bromspedal. Stillastående bil med motorn på tomgång. Kamerablixten var startsignal för fotarbetet.

“Knepet” tillämpar jag själv ofta vid viltstråk och när bilen kan rulla på länge med förinställd hastighet.
Farthållaren får reglera gaspådraget och högerfoten placerar jag i lätt kontakt med bromspedalen.
Det har räddat livet på några djur, och påminner mig om att skanna av vägens omgivningar lite närmare bilen än där uppmärksamheten normalt ligger vid körning på landsväg.

I princip skulle knepet kunna tillämpas även i tätortstrafik, där barn eller husdjur kan vara skymda bakom häckar och stillastående fordon. Men att där köra med konstant fart känns oftast fel i mitt tycke.

Tveksamt är också om man ska bromsa med vänsterfoten i bilar utan farthållare. Vänsterbromsning är en teknik som alerta tävlingsförare använder för att få bakvagnen att sladda ut, när bilen behöver gira tvärare än vad framhjulen klarar av.
Här är risken stor  för mental blockering och jag känner inte till någon systematisk studie av hur ordinära bilförare reagerar i en kritisk situation med pedalkontakt som i en gocart.

Åter, alltså, till farthållargasning med högerfoten på bromspedalen. Din hjärnas val- och beslutsfunktioner behöver då inte kopplas in på samma sätt, som när du har högerfoten på gaspedalen.

Reaktionstiden förkortas och du slipper också att:

  • lätta på gasfoten
  • lyfta högerbenet
  • flytta foten åt vänster
  • placera fotbladet över bromspedalen
  • och trampa till med högerbenet

Fortsätt läsa “Älgfara? En sekunds bromsning minskar farten med 30 km/tim”

Så kan en motorcykel bromsa – åldrandet

Att köra motocross eller enduro med motorcykel kräver både muskelstyrka och kondition. Så kanske hojen ska fram igen nu när styrketräning har visat sig bromsa åldrandet.

På den tiden jag tävlade aktivt med motocross och enduro var Sverige världsledande i cross. Sveriges skidåkare var inte så dåliga de heller. Det påstods att våra crossmästare – Rolf Tibblin, Bill Nilsson, Sten Lundin m.fl. – hade bättre syreupptagningsförmåga än Sixten Jernbergs polare i skidspåret.

Åke Kull - mitt alias på tävlingslicensen 1970 - provar Björns trial-hoj 20 år senare.

Styrke- och konditionsträningen tyckte jag var tråkig. Då fanns inga gym eller träningsapparater med snabb feedback. Men körningen var så rolig att jag stod ut med springandet, armhävningarna, hantel- och bollkramandet.

Dags alltså att återuppta åtminstone den fysiska träningen – kanske med någon modernare hoj som morot. Mina goda vänner från mc-sporten har lånat ut både enduro- och trialhojar till mig under de senaste decennierna. Inscannade fotobevis här intill är från mina mer sansade körövningar därvidlag.

Vadan detta nyvaknade intresse för styrketräning?
Jo, den kan bromsa en av åldrandets mest betydande komponenter, muskelförtvining eller sarkopeni. Det visas i en doktorsavhandling av Alexander Cristea vid Umeå universitet enligt en informativ artikel på Svenska Dagbladets webb.

Motionera bromsarna? Video visar varför

När en bil bromsas hårt avlastas bakhjulen. För att inte det ska leda till sladdar som på videon nedan, dimensioneras bromsarna så att de ger större effekt fram än bak. Det leder till problem, ett dyrt och flera farliga.

Fortsätt läsa “Motionera bromsarna? Video visar varför”