Lurade av 3-sekundersregeln?

Att hålla tre sekunders avstånd till fordonet framför påstås felaktigt räcka för att undvika påkörningar bakifrån och seriekrockar. Tresekundersregeln bygger på okunnighet om bilfysik och ignorans mot enkel matematik.

Problemet har preciserats med mätningar och beräkningar som rapporterats till ansvariga myndigheter sedan 1990-talets början. Bilisterna får ändå inget veta om hur luckan till fordonet framför måste anpassas såväl till trafikströmmens fart och till väglaget som till de egna däcken, bromssystemet och körtekniken.

Skillnaderna i bromsförmåga mellan olika fordon är så stor att tidsluckan måste öka med ökande hastighet i trafikströmmen. Att det gäller på vinterväglag  torde vilken körkortsinnehavare som helst kunna acceptera och förstå.

Ändå tycks de som ansvarar för kampanjer och förarutbildning hålla tyst om detta matematiska faktum:

Erforderlig tidslucka vid kolonnkörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden.

Ännu enklare borde det vara för ansvariga att sprida insikt om vad som händer vid kolonnkörning i landsvägsfart, när ett fordon tvärstoppar.

På torr asfalt krävs 3 sekunders effektiv bromsning för att stanna från 90 kilometer i timmen.
På is som polerats av odubbade (“dubbfria”) däck handlar det om över en halv minut.

Om det enbart är en hård inbromsning på sommarväglag och inget rent tvärstopp, kan man kanske tro att tre sekunders lucka räcker. Men det förutsätter att alla omedelbart tvärbromsar minst lika effektivt som framförvarande. Om förarna inte ser längre än några fordon framåt i kolonnen, är annars de påbjudna luckorna på tre sekunder snart förbrukade i praktiken.

Kampanjerna och förbuden mot dubbdäck tyder på (omedveten?) okunnighet om problemet hos ansvariga myndigheter. Frågan är om inblandade förare ändå får hela skulden för seriekrockar, som är en naturlig följd av tät landsvägstrafik – även om alla skulle köra med tre sekunders lucka.

Se mina artiklar på Newsmill i ämnet och här med sökordet halka.

Påminnelserna duggar tätt i massmedia:

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Blixthalka på E6:an (GP söndag 11 december)

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Fler allvarligt skadade i seriekrock i Skåne (DN, GP, HD, SvD, SVT 20nov)
Storkrock på E22:an (Skånskan 20nov)
Stor krock på E22 – med webb-TV (Expressen 20nov)

Två skadade vid seriekrock i Göteborg (GP 20nov)

Varning för underkylt regn (SvD 20nov)
SMHI varnar för ishalka och snö (DN, SvD, SVT 20nov)
Ishala vägar i delar av Sverige (GP 19nov)

Tre bilar i krock på E20 (GP 19nov)

Kvinna svårt skadad efter masskrock i Jönköping 23dec
(DNSVT) kolonn med olika bromsprestanda?

Viltfara? Tuta Titta Trampa

Att viltstängsel klippts sönder och var viltfaran är störst får vi veta genom massmedia. Det förefaller mer användbart än det oprecisa påbudet “Bra koll och rätt hastighet befalls!”, som myndigheterna gick ut med 26 september genom TT i DN, GP, SvD och HD.

Därför hänvisade jag då till mina tidigare artiklar med mer konkreta tips för grynings-, skymnings- och mörkerkörning på viltsträckor:

  • Tuta på älgen, vildsvinet eller rådjuret som du inte ser
  • Svep med blicken vid sidan av vägen närmare bilen än vanligt
  • Håll foten på bromsen och låt farthållaren gasa
    (bilen bör ha låsningsfria ABS-bromsar)

Fortsätt läsa “Viltfara? Tuta Titta Trampa”

Från rallyvurpa till kinaköp. Artiklar om Saab.

Med gratulationer till Saab-folket upprepas nedan följetongen från de senaste månadernas kommersiella turbulens.
I dag 28 oktober meddelas att de kinesiska intressenterna köper 100% av Saab:
DN, GP, SvD

Hovrätten beviljar Saab-rekonstruktion
(publicerat 8 september)

Det meddelades snabbt av DN, GP, HD, Skånskan och SvD.
Innan fanns brasklappar: Så långt är Saab från målen
Och efter beskedet flödar rubrikerna:
Saabfacket: Jätteviktigt beskedGlädje i Saab-ledningenLönerna kommer …,
Advokat: det blir konkurs till slut, Till sist avgör kunderna, Hårsmån från avslag
______________

Inläggsrepris 28 oktober:
Även om inte färska Yuan från Kina ger fler Saab-bilar från Trollhättan, så finns mycket gott kvar därifrån. Nyttan med svensk fordons- och IT-utveckling bekräftas av insikter från mina krascher som tävlingsförare i Saab Sport under 1960-talet.
Funktioner jag hade behövt då
fanns inte ens på ritborden. Nu är de standard.

Första gången jag sladdade av vägen och voltade med min Saab Sport på fotot här intill var under rallytävlingen Mas-natta i Dalarna. Min kartläsare, Göran Eriksson, hade skött taksökaren med den äran. Men då fick man inte veta innan start, var de avlysta fartsträckorna hade lagts.

Rallyutrustad Saab Sport 1963 med taksökare och hasplåt. Förare: Mas-Alvar och Lennart Strandberg.

Utan noter och utan detaljerade vägbeskrivningar var det omöjligt för kartläsaren att varna för svåra passager. Däremot riktade han strålkastaren mitt på taket mot delar av terrängen, som skvallrade om hur vägen såg ut bakom krön och på längre avstånd i gläntor. Då var taksökare tillåtna även på allmän väg.

När vi så närmade oss ett krön ‘läste’ jag telestolparna och den raka gatan mellan trädtopparna som om vägen var rak efter krönet. Men det var den inte.

Med enduro- och motocrossreflexer från tidigare motorcykeltävlingar lade jag upp en bredsladd för att både svänga och få ner farten. Det betydde att vi åkte av vägen i sidled och voltade över en sten.

Hade bilen haft 1990-talets låsningsfria ABS-bromsar, så kunde jag ha tvärnitat och styrt samtidigt. Då hade vi definitivt inte behövt volta, kanske inte ens åkt av vägen.

I de följande två krascherna hamnade bilen också på taket. Och på samma sätt minskade den robusta konstruktionen risken för personskador. Men då blev lärdomarna till nutid av lite annat slag.

Med nutidens GPS-navigatorer* och sidokrockkuddar skulle jag då helt ha undvikit den andra kraschen och klarat mig utan medvetslöshet i den tredje voltningen (när min Saab tacklades omkull på tävlingsbanan Ring Knutstorp).

Låt mig återkomma dit, när de största vågorna har lagt sig efter tingsrättens avslag av begäran om rekonstruktion av Saab från Victor Muller. Beslutet kan visst överklagas, så ännu vet vi inte hur det går för mitt gamla körglädjes- och livräddarmärke från Trollhättan.

Karossen på min Saab Sport rekonstruerades tre gånger.
Vi får väl se vilka som får mest rätt om Saab Automobile hos massmedia:

GP
Muller köper sig tid (10:31)
I dag sänker tingsrätten Saab (kl.11:38)
Domarna behöver inte mer underlag
(14:08)
Uppdateras – Nu: Saab får inte rekonstruktion (14:09)
Saab överklagar rättens avslag (16:02)
Regeringen avvaktar (16:13)
Jakt på Saabs försvunna pengar (uppföljning 9 september)
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)
Facken avvaktar ansökan om konkurs (12 september)
Saab får 620 miljoner i förskott (12 september)

Unionen och Ledarna begär Saab i konkurs (kl.15:29 12 sep)
Kartonger med konkursansökningar (13:39, 12 sep)
Kampen om Saab avgörs i rätten (12 september)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)
Saab har fått konkursdatum (19:00, 13 sep)
Kinaprocessen rullar Saabs väg (18:08, 13 sep)

DN
Muller: Vi är inte döda än (7 september)
Nej till rekonstruktion (8 september 14:04)
Maud Olofsson: Jag är överraskad (14:23)
Konkurs sannolikt nästa steg (15:27)
Saabanställd: Kändes som en spark i magen (17:53)
Bolaget har lösningarna, men tiden är knapp (19:22)
Muller har tät kontakt med kineserna (uppföljning 9 september)
Regeringen ska hjälpa Saab (TT-nyhet 11 september)
Saab skriver avtal värt 70 miljoner euro (TT-nyhet 12 september)

Fackförbunden begär Saab i konkurs (kl.13:04 12 sep)
Saab: Vi förstår facken (14:29, 12 sep)
Konkursansökan är inte definitiv (14:16, 12 sep)
Saab: Vi förstår att facket gör som det gör (15:59, 12 sep)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)
Åtta nya Kinamiljarder till Saab (14 sep)
Inga nya Saabar i år (15 sep)
Nya konkursansökningar mot Saab (16 sep)
Flera underleverantörer har tröttnat på Saab (16 sep)

SvD
Ledarsidor: Saabs dagar är räknade (07:33, 14:07)
Överlevaren kan resa sig (07:30)
Saab kan överklaga ett nej (11:00, 12:34)
Nej till Saab-rekonstruktion (14:08, 14:32)
Maud Olofsson överraskad av tingsrättens nej (14:25)
Otroligt tragisk situation för Sverige (14:36)
Tingsrätten: Mycket tungt beslut att fatta (14:44)
Saab överklagar tingsrättens beslut (15:41)
Facken förbereder konkursansökan (15:12)
Saabanställd: Stor besvikelse (15:41)
Ingen lön trots att Saab har pengar (uppföljning 9 september)
Forskare dömer ut Saabs chanser (uppföljning 9 september)
Det är nära nu (uppföljning 9 september)
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)
620 miljoner till Saab från Kina (TT-nyhet 12 september)

Unionen begär Saab i konkurs (kl.13:04, 12 sep)
Rättslig kapplöpning om Saab är igång (14:08, 12 sep)
Muller tror det går vägen (22:55, 12 sep)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)
Tisdag kan bli Saabs ödesdag (16 sep)
Saabs kamp mot klockan (16 sep)

HD
Ledarsidor: Saabs dagar är räknade (09:02 från TT)
Nej till rekonstruktion för Saab (14:03, 14:48)
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)
620 miljoner till Saab från Kina (TT-nyhet 12 sep)
Ambassadör i Saabmöte (TT-nyhet, 13 sep)

Skånska Dagbladet
Beslut om Saabaffär kan komma snart (TT-nyhet 11 september)

* Samtidigt med det här nyhetsflödet publicerade DN en artikel med rubriken
Bilar ska själva larma 112
Den tekniken har Volvo försett sina bilar med under många år – tack vare samspelet mellan telekom-, IT-, bilindustri och andra aktörer både i Sverige och internationellt.
Systemet kallas Volvo-on-Call och innehåller bland annat den GPS-mottagare, som – med navigatorfunktioner – kunde ha räddat mig och min Saab från den andra kraschen på 1960-talet.

Älgar i rus: Kul och kusligt

Bilden* på en berusad älg, som fastnat i ett träd, visade full fart i dubbel bemärkelse. Senare har fler rapporter droppat in om rusande och berusade älgar. Några finns samlade här.
Repris från 7 september och 10 oktober apropå nya artiklar om vilt- och älgincidenter

Älgarna i fråga hade visst fått någon tuting för mycket, vilket återigen leder tankarna in på bilar och tutning. Men det lockar väl inte till fortsatt läsning?

Därför skriver jag inget om att använda signalhornet på viltstråk för att få eventuella djur att hejda sig i mörkret. Att tuta i blindo är nog motiverat speciellt vid möte på halvljus. Vilda djur som då gömmer sig intill vägen passar ju på att kila över, när bilbelysningen är tillräckligt stark för att de ska se vägbanan. Att bilen närmar sig snabbt inser de inte, eftersom våra fordon saknar extremiteter som rör sig i likhet med springande djur.

I stället (för att skriva om det 😉 hänvisar jag till tipset om att hålla foten på bromsen och låta farthållaren gasa.

Här kan då fokus läggas på artiklarna i GP med …
*foto på den av äpplen berusade älgen:

Full älg fast i trädklyka

Full Särö-älg blev världskändis (uppföljning fredag 9 sept)
Särö-älgen drog till skogs (måndag 12 sept)

Nykterhet är ett problem (när det gäller älgar, alltså), som Volvo försöker lösa:

Tekniken på videon ovan beskrevs av DN 11/6 och skyddar också mot annat.

Mindre rolig är tisdagens AB-nyhet om den barnskyddande kvinnan:
Attackerades av älgtjur

En kuslig påminnelse från TT om den förhöjda risken vid möte kom bara två dygn efter publiceringen av tipset här ovan om att tuta när man kör med halvljus vid viltstråk:
Två bilar i krock med älg (Skånskan 10/9 kl.00:36)
Två bilar i krock med älg (SvD 10/9 kl.00:36)
Två bilar i krock med älg (HD 10/9 kl.00:38)
Två bilar i krock med älg (DN 10/9 kl.00:39)
Två bilar i krock med älg (GP 10/9 kl.00:39)

Tre veckor senare, 30/9:
Två bilar inblandade i älgkrock i Södertälje (DN, SvD)

Ingen vill väl behöva fullgöra sina skyldigheter efter en viltolycka.

Tillägg 20/9 & 10/10: Historierna om två andra älgar bekräftar kanske alkoholismens vådor:
Gungan blev älgens död (GP 11-09-19)
Sköt vuxen älg med gunga (DN, SvD, GP 11-10-10)

.. och något av en solskenshistoria – älg med nio liv?
Älg påkörd tre gånger (HD 17:23, SvD 17:36, DN 17:41, GP 18:54)

… eller tvärtom – två älgar med ett liv:
Jägare fällde två älgar med ett skott (SvD 17-18/10)

Sälgande? Video med älgattack succé på nätet (GP 21/10)

Tragisk påminnelse om att inte bara älgar och vilt blir påkörda i mörkret:
Sökte skadad älg – kördes ihjäl (DN, GP, SvD 21/10)

Älgfara? En sekunds bromsning minskar farten med 30 km/tim

Viltfaran i trafiken varierar med årstid. Men är det barmark kan du som förare minska krockfarten med ungefär 30 kilometer i timmen, oavsett vad som plötsligt dyker upp framför bilen. Kanske undviker du helt att krocka.

Metoden fungerar inte bara för älgar, rådjur, vildsvin och husdjur, utan också för människor med eller utan svårupptäckta fordon. Men det finns en hake: din bil bör ha låsningsfria ABS-bromsar och helst antisladdsystem, så att du kan stampa för fullt på bromspedalen utan att tappa styrningen eller få sladd.

Ett skäl att låta farthållaren gasa och hålla foten på (ABS-)bromsen när viltfaran är stor.
Serie i 5 bilder per sekund med beredd fot(o)modell, som ändå behövde nästan en sekund för att flytta högerfoten från gas- till bromspedal. Stillastående bil med motorn på tomgång. Kamerablixten var startsignal för fotarbetet.

“Knepet” tillämpar jag själv ofta vid viltstråk och när bilen kan rulla på länge med förinställd hastighet.
Farthållaren får reglera gaspådraget och högerfoten placerar jag i lätt kontakt med bromspedalen.
Det har räddat livet på några djur, och påminner mig om att skanna av vägens omgivningar lite närmare bilen än där uppmärksamheten normalt ligger vid körning på landsväg.

I princip skulle knepet kunna tillämpas även i tätortstrafik, där barn eller husdjur kan vara skymda bakom häckar och stillastående fordon. Men att där köra med konstant fart känns oftast fel i mitt tycke.

Tveksamt är också om man ska bromsa med vänsterfoten i bilar utan farthållare. Vänsterbromsning är en teknik som alerta tävlingsförare använder för att få bakvagnen att sladda ut, när bilen behöver gira tvärare än vad framhjulen klarar av.
Här är risken stor  för mental blockering och jag känner inte till någon systematisk studie av hur ordinära bilförare reagerar i en kritisk situation med pedalkontakt som i en gocart.

Åter, alltså, till farthållargasning med högerfoten på bromspedalen. Din hjärnas val- och beslutsfunktioner behöver då inte kopplas in på samma sätt, som när du har högerfoten på gaspedalen.

Reaktionstiden förkortas och du slipper också att:

  • lätta på gasfoten
  • lyfta högerbenet
  • flytta foten åt vänster
  • placera fotbladet över bromspedalen
  • och trampa till med högerbenet

Fortsätt läsa “Älgfara? En sekunds bromsning minskar farten med 30 km/tim”