Trafikmoralism och svensk drogpolitik – samma andas barn?

DN Motor 29 oktober beröms polisen för hårdare tag mot aggressiva bilförare. Sambandsanalysen ersätts dock med schabloner, som liknar dem svensk drogpolitik kritiserades för på DN Kultur 26 augusti. Konturerna förstärks nu i det mönster, som jag då försökte beskriva i följande text. 

Merparten av texten först publicerad 26 augusti.

I kritiken mot drogpolitiken kan flera paralleller dras till det offentliga trafiksäkerhetsarbetet:
Samhällets nollvisionära utopier går före individens verkliga behov.
Kampanjer och pekpinnar hjälper inte den enskilde till adekvata åtgärder.

Nu rasar grunden för svensk drogpolitik. Så skrev Magnus Linton för DN Kultur på nätet 26 augusti. Han hade läst en antologi som torpederar en nationalmyt.

Jag borde kanske undvika svårbegripliga liknelser från mina 40 år som forskare mot arbets- och trafikolyckor med olika uppdragsgivare. Men den intresserade läsaren får själv svara på rubrikens fråga.

Sedan är det kanske lättare att ta ställning till om åtgärderna, som applåderas i lördagens DN-krönika, är adekvata för att komma till rätta med grundproblemen.  Att fokus flyttas från enkla fartkontroller till mer komplexa förarbeteenden må krönikören, Lasse Swärd, ha en eloge för.

Men ropen på att den enskilde ska övervakas och straffas för regelöverträdelser klingar falskt, när myndigheterna själva inte hänger med i utvecklingen av relevanta regler, kampanjer och kontrollmetoder.

Med en liten verbal perspektivförskjutning kan man nog säga att Lintons artikel visar hur nollvisionära utopier för samhällsstatistiken undanhåller den exponerade individen det hon behöver för att skydda sig och sina närstående mot skador.

Först ett videoklipp, som låter oss ana kommande vintrars halka på gator och vägar.

Det är vad vi kan förvänta oss även i Sverige, när selekterad uppdragsforskning och märkligt enkelspåriga myndighetskampanjer har fått svenska bilister glömma ett tidigare välkänt faktum:
Is måste ruggas upp av däckdubbar för att ge grepp åt de så kallade dubbfria friktionsdäcken.

Det räcker inte med att “hålla rätt hastighet” eller att följa den så kallade tresekundersregeln, som saknar förankring i både fordonsfysik och matematik.
Även gående och andra oskyddade trafikanter utsätts för fara genom de vilseledande kampanjerna mot dubbdäck. Denna insikt lyser dock med sin frånvaro i DN:s artiklar 26 augusti om dubbdäcksförbud och  om den rapporterade opinionen i januari.

Låt mig sedan i följande stycken travestera Lintons argument (i kursiv stil) genom att byta ut “prövar droger” och “fastnar i tungt missbruk”  ungefär mot trafikens ‘överträder de skyltade hastighetsgränserna’ respektive ‘förorsakar olyckor’:

Det är klokt att prioritera polisresurser och spendera offentliga medel på automatisk hastighetsövervakning (ATK) – om det är ett värde i sig att så få som möjligt i ett samhälle kör ‘för fort’. Men bara då. Miljardrullningen saknar stöd från vetenskapligt påvisade samband mellan vilka som straffas för fortkörning genom fartkamerasystemet och dem som förorsakar trafikolyckor.

När fartkamerorna började användas under 1980-talet jämfördes fortkörning med mord, misshandel och dråp i helsidesannonser betalda med offentliga medel. Viktigare än allt annat var ”ett massivt folkligt stöd, vilket i praktiken betyder att tongivande massmedieorgan måste sluta upp kring politiken”.

Tesen om fartsyndarens farlighet har även hos statliga instanser varit så stark att den lett till ren förfalskning av information.

Här har jag ett antal specifika exempel från trafiksektorn, som publicerats av DN Debatt, SvD och Newsmill.
När det gäller generella aspekter är det slående hur lite som  behöver uteslutas för att fart- och trafikmoralismen ska träffas av en passage i DN:

… en intressant förklaring till att den svenska kursen kunnat ligga fast oberoende av fakta och förändrade förhållanden: skräcken för vetenskap. ”Den uteblivna omprövningen av …politiken bottnar sannolikt i att den aldrig utvärderats på ett vetenskapligt sätt”, … Utredningar har uttryckligen undanbett sig relevant forskning och i stället lutat sig mot ett slags moraliska entreprenörer över vilka man öst pengar och förtroenden. Ett slags inkompetensens karusell har snurrat i motvinden från omvärlden och ju mer faktaunderlaget sviktat, desto hårdare har politikerna klamrat sig fast vid så kallade värderingar.

När vetenskapliga rön talat emot modellen har de avvisats, inte så mycket för att de skulle vara felaktiga som för att de stör den nationella fronten.
(Magnus Linton, DN Kultur 2011-08-26)

Lintons artikel om drogpolitiken kan också ge paralleller till hur den enskilde drabbas av att staten ser trafiken utan att urskilja några trafikanter. Men jag nöjer mig med några exempel bakom fliken Myter, där statliga kampanjer länge förmedlat ett felaktigt intryck av att små bilar kan göras lika säkra som stora.
För ingen orkar väl läsa längre. Om någon ens kommer ända hit 😉

Faktablinda lagtolkare skrämde Omar ut ur Sverige

Utvisningen av 91-åriga Ganna** påminner om rättsprocessen mot muslimen Omar* för en tid sedan. Omar utvisades inte för det brott han pådyvlades i strid mot logik och naturlagar. Men han dömdes till flera års fängelse och fick körkortet indraget. Därigenom förlorade Omar jobbet som bussförare och fick familjens ekonomi raserad.

Det räckte för att Omar ville flytta från Sverige och från våra myndighetsföreträdares blindhet för fakta, som talade för Omars oskuld.

De logiska och haveridynamiska aspekterna på rättsfallet beskrivs under rubriken “Dömd till fyra års fängelse efter rondellkrock” på stop.se/utred/ med länkar till mitt sakkunnigutlåtande, videofilmer och PowerPoint-presentation för Göta hovrätt.

Bildserie med accelerometerutslag vid ett stopp i rondellen enligt 'Omars' syfte med färden
Prövning av hypotes genom rekonstruktion av körning i haverirondellen med sikte på att stanna intill den yttre kantstenen enligt 'Omars' syfte med färden. G-tal (acceleration) i horisontalplanet visas på instrumentet med 1 sekunds intervall. Krocken ägde rum mellan -1s och 0s. Då hade den påkörda bilen förts ut i rondellen i strid mot trafikreglerna.

Hovrätten sänkte fängelsestraffet från tingsrättsdomens fyra år till tre år, men ansåg fortfarande att Omar var skyldig till att avsiktligt ha krockat mot bilen som kördes ut i rondellen i strid mot trafikreglerna.

Drygt ett år senare upptäckte en erfaren juridist i min bekantskapskrets att alla aktörer i rättsprocessen hade förbisett att Omar inte visste vem som satt bakom ratten i den påkörda bilen.

Omar saknade alltså motiv att begå brottet han misstänktes och straffades för. Detta påtalade vi i en anmälan till Justitieombudsmannen, som lämnade klagomålen utan åtgärd – med hänvisning till att en anmälan från försvarsadvokaten i en helt annan fråga redan hade behandlats av JO.

*Omar heter egentligen något annat
***********************************

** Även om konsekvenserna för Omar inte är direkt livshotande, påminner de faktablinda hänvisningarna till paragrafer och formalia om utvisningen till Ukraina av 91-åriga Ganna Chyzevska, som mediauppmärksamheten nu tycks ha fått hejd på:

Hon gör allt för att stoppa utvisningen av Ganna (SVT)
Ganna får stanna i Sverige (SVT)
Utvisning av 91-åring stoppas (SvD, GP)
Utvisning stoppad – ny prövning väntar (SvD)
Ganna får stanna i Sverige (DN)
Ministern: “Rättssäkra beslut från Migrationsverket” (SVT 19:49)
Gannas öde ännu inte avgjort (SVT 19:45)

Ganna fick aldrig någon rättssäker prövning
(Barbro Westerholm på SVT Debatt 19/10)

Polisproffs mot lömska risker – eller i enkla fartkontroller?

Hjälp rättsväsendet att forska om vad som är farligt – till stöd för den enskilde trafikanten! Så jobbar man med prevention i sjukvården. Och så vill de flesta poliser ha det. Det låg bakom mina artiklar på DN Debatt redan 1989.

Bildrullens text från 24/8 fick ny aktualitet 13/10 av artiklar om en lagmiss:
Fortkörning laglig på flera svenska vägar (SvD)
Fortkörare frias på grund av lagmiss (DN, GP)
Föreskrifterna gäller även om Vägverket uppslukats av Trafikverket (GP 14/10)

Men låt mig nu lämna polemiken från DN Debatt, Newsmill och andra massmediala opinionstorg. I stället vill jag uppmuntra den kreativitet och medkänsla med olycksinblandade trafikanter som poliser visat:
– från vårt epidemiologiska pilotprojekt på 1980-talet om konkreta riskfaktorer;
– till tisdagens solskenshistoria om flickan som föddes kort efter en plåtskadekrock.

Framsida med diagramexempel på dubbdäckens riskreduktion
Rapport om epidemiologiskt pilotprojekt med data för trafiken på olycksplatser insamlade av polisen direkt efter akutinsats vid trafikolyckor i Östergötland.

En lång rad av forskningsprojekt och praktiska erfarenheter pekar på riskfaktorer som den enskilde kan åtgärda men är ovetande om. Några illustrerades i DN:s stapeldiagram över riskdata till min artikel på DN Debatt 1989-08-06 Övertro på fartgränser. Andra aspekter på de enkelspåriga fartkontrollerna nämndes i min slutreplik 1989-09-14 Respektera individen i fartdebatten.

Haveridynamikens komplexitet tycks fortfarande vara okänd, och kapabla poliser tvingas ägna sig åt triviala och välkända lågriskförseelser utan att kunna ta hänsyn till synergistiska kombinationseffekter. Det framgår i det massmediala nyhetsflödet, exempelvis via GP:s veckolista, hos GP 23/8DN 21/8 och  12/8 eller hos SvD 21/8.

Trots rapporter via TT om att “Många fotgängare dör i trafiken” i GP, DN och SvD är det “hastighetskontroller” som ska “öka säkerheten för oskyddade trafikanter i tätorter”.

Den stora säkerhetshöjningen för fotgängare med varselljus i tätorter tycks ha fallit i glömska från förra seklets studier och vetenskapliga samförstånd. Chansen att andra trafikanter upptäcker mitt fordon i god tid ökar alltså även enligt statistiken, om jag har belysning tänd, som höjer kontrasten mot omgivningen.

Om Polisen rutinmässigt påminner glömska bilförare om detta, kommer troligen de flesta snart att köra med tillräcklig belysning och bli flitigare med att se över fordonets varsel- eller halvljusfunktion.

Journalisternas känsla för att större vetenskapligt och intellektuellt djup behövs i den offentliga sektorns trafiksäkerhetsarbete illustreras på DN:s motorsidor. Där listas nu den 5:e mest lästa artikeln med rubriken “Nya rekord i trafiksäkerhet“.

Men intressantare än innehållet är att den publicerades för över ett år sedan. DN:s redaktioner finner mer substans i andra bil- och trafikrelaterade ämnen, exempelvis
SAAB-löner sena igen (110823)
Chevrolet har trollat fram en prisvärd SUV (110821)
Kvinnors bilresor slagträ i debatten (110820)
Samåkning med bilen sköts i mobilen (110819)
Världens snabbaste brandbil (110818)
Ingen bil för den blyge (110813)

Även hos GP och SvD fokuserar redaktionerna på annat om bil och trafik:
“Kan de inte betala måste det bli konkurs” (GP 110823)
Saab-löner kan bli sena – igen (SvD 110823)

Volvos förarstöd bättre än X2000-tågens?

Nyhetsmedia återkommer nu i september till vinterns tågkrasch på Malmö central. Den förbryllar nog bilister med Volvos automatiska bromssystem:
Statens monstruösa X2000-tåg för hundratals passagerare saknar väl inte en funktion, som många bilköpare har skaffat för privata pengar?

Jo, tyvärr. Fordonsteknisk omedvetenhet och en förlegad syn på haverier kan anas hos säkerhetsansvariga, när nu även detta katastroftillbud officiellt skylls på föraren.

En privat Volvobil bromsar automatiskt om något är i vägen. Men statens X2000-tåg för hundratals passagerare kraschade ohejdat vid det enklaste av hinder på Malmö centralstation under nyårsdagen.

Fortsätt läsa “Volvos förarstöd bättre än X2000-tågens?”

Video: Halka i skotest. Gå i PC. Cykelcirkus.

Halka och falla är kul att se andra göra. Men för den som jobbar med fysik och biomekanik är det nog ännu roligare att studera hur vi håller balansen. Båda perspektiven illustreras här med 3 videoklipp.

Det äldsta ligger i spellistan Biomechanics på YouTube och är från mitt forskarlags experiment*, där vi testade halkmotståndet hos olika typer av skosulor:

Då, på 1980-talet, använde vi super8-filmkameror för färgupptagningar.

Men mätinstrument, biomekaniska modeller och datorbehandling utgick från samma fysik som ligger bakom de animationer, som nu kan göras mycket tjusigare och snabbare.
Kolla exempelvis videon från New Scientist:

Uppdatering 2012-01-27:
Halk- och fallolyckor kan tas på allvar och bedömas som ett systemproblem även i rättsväsendet:
Halkande kvinna får skadestånd (HD, DN, GP, SvD, SVT)
Billigt för villaägare skippa skottning (HD)

IT-utvecklingen kan också roa oss med tekniken, när vi cyklar
… utan att behöva vara så ekvilibristiska som Danny MacAskill

När han är ute och cyklar är det garanterat enbart bokstavligt 🙂


Videoklippen kanske kan inspirera till mer cykling och gående i anslutning till artiklarna
Stockholm bör satsa på eldrivna trådbussar DN 1/9
Töm förrådet – få råd med det nya DN 28/8
SMS-biljetten höjs mest SvD 28/8
Fler väljer bort bussen när SL höjer biljettpriset SvD 27/8
Rätt storlek viktigast GP 31/8
Motion på rulle GP 31/8

* För dig som till äventyrs är intresserad av biomekaniken, tribologin och säkerhetstekniken bakom mina forskarlags halkstudier har jag ännu inte hunnit lägga ut så mycket mer på webben än min gamla publikationslista (som ännu finns på stop.se/LS/publist.htm). Men det kanske kommer lite mer utförligt och lättsmält info här, på universitetets webbplats eller på stop.se – när tillräcklig tid har kommit för att modernisera även den sajten.
Det sägs ju att tiden inte går, den kommer. Trösterikt 🙂