Bildrullen - med Lennart Strandberg
Bild-rulle för bildning – inte enbart mot bil-drullen
Har du i mörker fått vägsidorna belysta av en mötande eller bakomvarande bil – utan att bli bländad? Då var den troligen en Volvo med andra generationens aktiva helljus. Det gör vad extraljus inte klarar och är en njutning att köra med.
Volvos andra generation av det aktiva helljuset (AHB2*) har funnits som tillval i paketen Driver Alert och Driver Support i över två år. Ändå tycks det vara okänt – även för många, som äger en modell av Volvo, där AHB2 kunde ha beställts.
Samma forskarblunder som felaktigt dissade ABS-bromsar och dubbdäck kan nu nyttjas för att peka finger åt fyrhjulsdrift. Visst kan halkan maskeras med 4WD. Men marginalerna ökar faktiskt vid kurvtagning, sidoförflyttningar och motorbromsning
… eftersom en mindre del av de fyra drivhjulens väggrepp konsumeras för längsriktade krafter jämfört med en tvåhjulsdriven bil.
1) Det ignoreras när styrbarhet och stabilitet hos 4WD påstås vara likvärdigt med tvåhjulsdrift i alla körsituationer utom fartökning.
Liksom när de låsningsfria ABS-bromsarna lanserades på marknaden faller nu många in i populistiskt syndabockstänkande och drar alla (bilister med) olika typer av 4WD över en kam (2). Men det är stor skillnad i köregenskaper mellan moderna 4WD-bilar och äldre konstruktioner med gammaldags drivlinor, som krävde mekaniska diffspärrar för att undvika hjulspinn på fläckhalka.
Personliga ingripanden i trafiken hindrar olyckor varje timme året runt. Fällor och fel fixas av oss trafikanter, “mänskliga faktorn”. Ungefär likadant repareras trasiga DNA i våra celler av enzymer enligt årets svenske Nobelpristagare i kemi.
Vi skyller vi ofta olyckor på den mänskliga faktorn utan att tala klarspråk och säga namnet på en *specifik* person som råkat bli inblandad just då och där. Därigenom blundar vi för *allmänna* ofullkomligheter, som finns i fordon, trafikmiljöer och -funktioner.
Otaliga gånger pareras dessa systembrister av oss trafikanter. Så det är kanske mänskliga faktorn vi ska tacka för att det sker så få olyckor? Tänk dig att släppa lös en självkörande bil i trafiken på bilden ovan från Hornsgatan.
Inte ens i rondellen intill lilla Sturefors kan jag lita på de halvautomatiska systemen i min fullutrustade Labb-Volvo, modellår 2015. Fotot nedan är taget från en väg med skyltad fartgräns 40. Åt höger gäller 70 och åt vänster 80. Rakt fram finns skyltar med 60, 50 och 30 (bakom buskage).
Likheter med DNA-reparationerna tyckte jag kunde anas under onsdagens föreläsning på Linköpings universitet i arrangemang av Sveriges Ingenjörer. Docent Anki Brorsson berättade om Nobelpriset i kemi. “För mekanistiska studier av DNA-reparation”.
Otaliga brister uppstår, finns och repareras i våra egna kroppars DNA. Det upptäcktes och verifierades vetenskapligt av svensken Tomas Lindahl. Han är en av de tre, som mottar kemipriset från kungen under dagens festligheter i Blå Hallen. Anki visade också ett par fängslande filmer från Youtube. Den nedan inbäddade handlar om reparationsprocessen:
Hur mycket måste din bils front tryckas ihop för att skydda dig mot inre skador i krock mot en bergvägg? Det visar diagrammet och formeln i en tidigare artikel.
Matematiken är inte nådig mot dem som åker i små bilar. Oavsett hur skickliga konstruktörerna har varit, så kan en kort deformationszon inte vara lika skonsam som en lång. Dubbleras bromssträckan för kupén så kan de skadliga g-krafterna på de åkande halveras. Se formeln i artikeln Kort bil farligare än krocktest visar: Räkna själv!