Blir du farlig med eldriven bil?

Hör gående och cyklister att ditt eldrivna fordon närmar sig bakifrån? Vet du om hörlurar håller för öronen?  Tutar du i god tid? Nehej, då gäller det att du har marginal för plötsliga kursändringar. Olycksanalyser från USA tyder på det.

Däckspår från burnouts på gata i Vadstena vid kortege 2011. Foto och skyltmaskering: Lennart Strandberg
I tätort är det kanske inte så uppskattat med oljud och partiklar från burnouts och driftande med gamla bakhjulsdrivna bilar. Men motsatsen – miljövänlig körning med eldrift – medför risker, som inte är lika uppenbara.  Fotot från ett arrangemang i Vadstena.

Vi trafikanter är vana vid att bilar hörs även i låg fart. Det gör inte alltid el- och hybridbilarna* som ibland är eldrivna. I en amerikansk studie var de överrepresenterade i krockar med gående och cyklister. Jämfört med vanliga bilar, som har enbart förbränningsmotor, var hybridbilarnas risk störst vid lågfartsmanövrer och vid sväng i korsningar.

Fortsätt läsa “Blir du farlig med eldriven bil?”

Sex sätt att slippa sladda på snö

Har du känt bilen svänga av sig själv och bli instabil? Bakhjulen har tappat sidgreppet, de “sladdar” ur framhjulens spår. Då måste du styra tillbaka i körriktningen, även om bilen har antisladdsystem. Det vet ju inte vart du vill.

Bil på taket i snöigt dike med bärgare på vägen
Bakhjulsdriven bil utan antisladdsystem blev instabil i uppförsbacke. Kanske bättre bakdäck (1) och mindre gaspådrag (5b) hade bevarat stabiliteten. Enligt de uppgifter jag fick vid fotograferingen, så skadades ingen person i olyckan.

Fortsätt läsa “Sex sätt att slippa sladda på snö”

Känner du lömsk halka i ratten?

Har din bils vinterdäck plötsligt tappat greppet när du kört på lömsk blankis? Det känns i ratten – om du vrider på den. Utan dubbar, som river när gummit planar på isen, blir tappet i procent mycket större än mellan olika däcktyper på barmark.

När slitbanans gummi kan drapera sig omkring vägytans ojämnheter ger även odubbade vinterdäck bra grepp. Friktionskrafterna på slitbanan deformerar däcksidorna, se videon.

Fortsätt läsa “Känner du lömsk halka i ratten?”

Så bildas is på vägen

Vi har hört det förut i Trafikradion: “Halt blir det först i skugga, på broar och nära vattendrag.” Men varför? Här försöker jag enkelt förklara hur is bildas. 

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Ishalka i nedfarten till Tullbron i Linköping en morgon under omslag till mildare väder. Bilens däck diskuteras i en tidigare artikel med video.

Att en vägyta blir kallare i skuggan än i solen tänker du väl på när du kör i temperaturer nära noll grader. Och att luften är fuktigare nära vattendrag är kanske också självklart.

Men alla vet kanske inte att luftens osynliga vattenånga blir till vätska, om vägytan är tillräckligt kall. Är temperaturen under nollan, så omvandlas vattnet där sedan till is. Fortsätt läsa “Så bildas is på vägen”

Så skyller klimatpolitiken på dig

Även i Paris ignorerades klimatpolitikens akilleshäl: Diagram från FN:s klimatpanel visar att temperaturökningarna i atmosfären har föregått höjda koldioxidhalter under många millennier. I en statlig folder till svenska bilister flyttades en kurva …

… så att det ser ut som om temperaturändringarna har följt efter koldioxidvariationerna. Kurvorna ligger nära varandra, och det statistiska sambandet förefaller starkt även i originalet från FN:s klimatpanel, IPCC.

Diagram från IPCC omritat av Svensk Bilprovning i broschyr som postades till 1,6 miljoner svenska bilägare.
Av Bilprovningen omritat diagram från IPCC över koldioxidhalt och temperatur uppmätta från borrkärnor i is. Den röda koldioxidkurvan ligger (som i IPCC-originalet) något efter temperaturkurvan de senaste årtusendena. Vid jämförelser med IPCC-originalet fick jag intrycket att den röda koldioxidkurvan har tänjts ut åt vänster av Bilprovningens ritare. Dess vänstra ände avser därför en tidpunkt cirka 20 tusen år senare än vad tidsaxeln visar.

Men orsak kan ju inte komma före verkan, så ordningsföljden “rättades till” på ritbordet hos Svensk Bilprovning innan kampanjbroschyren postades till 1,6 miljoner bilister i Sverige. Det gav stöd åt den farliga småbilspropagandan i det offentliga samtalet, som ännu pågår. Allt hårdare bilar har därigenom framtvingats, vilket kan ha bidragit till ökat antal whiplashrelaterade besvär.

Klimatmakt med moralism och rundgång

En lång rad moralistiska levnadsregler, finansiella och ekonomiska drivkrafter har befäst klimatpolitikens makt över både grupper och enskilda människor. Miljöskadlig koldioxidjakt underblåses av rundgången med politisk forskningsfinansiering, som backas upp av media. På videon längst ned ansätts dock Nobelpristagaren Al Gore av en reporter som frågar varför verkan (temperaturkurvan) kommer före den förmenta orsaken (koldioxiden). Något svar blev det inte.

Att spara på energi och naturresurser vill vi väl alla.
😉 Men ve dig om du åker i stor bil, äter kött och tvivlar på att mänskligheten kan domptera klimatet med sina koldioxidutsläpp. Då betraktas du av många ungefär som Galilei, när han kätterskt drev sin tes om att jorden inte är världens medelpunkt.

Fortsätt läsa “Så skyller klimatpolitiken på dig”

Gå på is utan att falla?

Smågropig is gömd under ett tunt snötäcke gör det lömskt att motionera till fots. Utan skobroddar eller dubbar i sulorna måste vi undvika lutande ytor och ta korta steg. Var går gränsen? Det kan fysiken sätta siffror på. 

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
På horisontell och plan is räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Om friktionskoefficienten (Fmax/N) är för liten, glider foten nedåt och den gående eller stående förlorar balansen.

Du tycker kanske det är självklart att man halkar lättare på en lutande yta. Men snöröjning och halkbekämpning på våra gångbanor tar inte alltid såna hänsyn. Gropar och ojämnheter bäddar för fallolyckor när bergkrosset samlas längst ned, dit ingen skosula når.

Fortsätt läsa “Gå på is utan att falla?”