Känner du lömsk halka i ratten?

Har din bils vinterdäck plötsligt tappat greppet när du kört på lömsk blankis? Det känns i ratten – om du vrider på den. Utan dubbar, som river när gummit planar på isen, blir tappet i procent mycket större än mellan olika däcktyper på barmark.

När slitbanans gummi kan drapera sig omkring vägytans ojämnheter ger även odubbade vinterdäck bra grepp. Friktionskrafterna på slitbanan deformerar däcksidorna, se videon.

Fortsätt läsa “Känner du lömsk halka i ratten?”

Så bildas is på vägen

Vi har hört det förut i Trafikradion: “Halt blir det först i skugga, på broar och nära vattendrag.” Men varför? Här försöker jag enkelt förklara hur is bildas. 

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Ishalka i nedfarten till Tullbron i Linköping en morgon under omslag till mildare väder. Bilens däck diskuteras i en tidigare artikel med video.

Att en vägyta blir kallare i skuggan än i solen tänker du väl på när du kör i temperaturer nära noll grader. Och att luften är fuktigare nära vattendrag är kanske också självklart.

Men alla vet kanske inte att luftens osynliga vattenånga blir till vätska, om vägytan är tillräckligt kall. Är temperaturen under nollan, så omvandlas vattnet där sedan till is. Fortsätt läsa “Så bildas is på vägen”

Gå på is utan att falla?

Smågropig is gömd under ett tunt snötäcke gör det lömskt att motionera till fots. Utan skobroddar eller dubbar i sulorna måste vi undvika lutande ytor och ta korta steg. Var går gränsen? Det kan fysiken sätta siffror på. 

Krafter som verkar på en gåendes skosula från ett lutande isunderlag.
På horisontell och plan is räcker normalkraften (N) för att bära upp tyngden (mg). Men om isen lutar (vinkeln v), krävs också en friktionskraft (F) för att inte sulan ska glida undan. Om friktionskoefficienten (Fmax/N) är för liten, glider foten nedåt och den gående eller stående förlorar balansen.

Du tycker kanske det är självklart att man halkar lättare på en lutande yta. Men snöröjning och halkbekämpning på våra gångbanor tar inte alltid såna hänsyn. Gropar och ojämnheter bäddar för fallolyckor när bergkrosset samlas längst ned, dit ingen skosula når.

Fortsätt läsa “Gå på is utan att falla?”

Fyra fel om fyrhjulsdrift

Samma forskarblunder som felaktigt dissade ABS-bromsar och dubbdäck kan nu nyttjas för att peka finger åt fyrhjulsdrift. Visst kan halkan maskeras med 4WD. Men marginalerna ökar faktiskt vid kurvtagning, sidoförflyttningar och motorbromsning

… eftersom en mindre del av de fyra drivhjulens väggrepp konsumeras för längsriktade krafter jämfört med en tvåhjulsdriven bil.
1) Det ignoreras när styrbarhet och stabilitet hos 4WD påstås vara likvärdigt med tvåhjulsdrift i alla körsituationer utom fartökning.

Liksom när de låsningsfria ABS-bromsarna lanserades på marknaden faller nu många in i populistiskt syndabockstänkande och drar alla (bilister med) olika typer av 4WD över en kam (2). Men det är stor skillnad i köregenskaper mellan moderna 4WD-bilar och äldre konstruktioner med gammaldags drivlinor, som krävde mekaniska diffspärrar för att undvika hjulspinn på fläckhalka.

Spår av hjulspinn i snön från vänster fram med fyrhjulsdriven bil som haft antisladdsystemet i full funktion
Spår av hjulspinn vänster fram med Haldex-system i fyrhjulsdriven bil. Först när antisladdsystemet kopplas om till sportläge (ESC off i bilens kontrollpanel) hejdas spinnet på det avlastade hjulet, så att övriga hjul får drivkraft och bilen kommer iväg.

Fortsätt läsa “Fyra fel om fyrhjulsdrift”