Buss välte när bakdäck moddplanat?

TV-bilder visar bussen som under fredagen sladdade av vägen nära Filipstad och välte med ett innebandylag ombord. Där ser det ut som om framdäcken är bättre mönstrade än på bakhjulen. Det bäddar för instabilitet och sladd.

Framhjulens styrvinkel åt höger tyder också på att föraren parerat en moturs sladd (bakänden driver åt höger) i vänsterkurvan.
I SVT-reportaget talas om moddigt väglag med is under.

Några ord om den bakomliggande däck- och fordonsfysiken:

De stora kontaktytorna på tvillinghjulen bak hinner inte pressa undan modden lika bra som framhjulen. Därför får framhjulen bättre sidgrepp än bakhjulen. Det leder till instabilitet och bakvagnssladd. Se min illustrerade artikel i Nationalencyklopedin under uppslagsordet kursstabilitet.

Moddplaning skiljer sig från vattenplaning genom en annan hydrodynamisk process, som innebär att däck med litet yttryck kan moddplana även i låg fart. Moddens viskositet kan vara 100 à 1000 gånger större än vattens. Framhjulsspåren hjälper inte bakhjulen att få fäste på samma sätt som vid vattenplaning.

Kritisera eller komplettera gärna min hypotes om händelseförloppet i kommentarsformuläret. Du kanske vet mer eller har observerat något som talar för att andra riskfaktorer (också) har bidragit.

Olyckan beskrivs även i andra massmediala artiklar:

Buss med flera ombord välte
(SVT 19:33, DN, GP, SvD, 9dec)
Innebandylag i allvarlig bussolycka
(Dagen 20:10, 20:50, e-kuriren 9dec)
“Det var snorhalt” (DN 21:02)
Bussolycka nära Filipstad (SVT 22:28, 9dec)
Två kvar på sjukhus efter bussolyckan (DN 10dec)

Fler halkolyckor kan ha triggats på liknande sätt:

Blixthalka på E6:an (GP kl.11:36 söndag 11 dec)

… men är det tillräckligt halt hjälper varken fyrhjulsdrift eller dubbfria vinterdäck.
Sök här på halka eller kolla videoklippen i min spellista Slippery – Halka.

Forskat om dubbfri is: Stopp från 30 tar 15 sekunder

Varför ger vinterväglag kaos och olyckor? Vilka naturlagar och tekniska egenheter ligger bakom?

Några fakta behöver även fotgängare känna till för att inte gå ut i gatan framför ett fordon som omöjligen kan stanna.

När en bilförare försöker nödbromsa på dubbfri is i ungefär nollgradigt väder, känns det som om bilens bromsar har slutat fungera. För gående ser det ut som om föraren inte bromsar alls, möjligen att hon har släppt upp gaspedalen och motorbromsar.

Däremot kan man kanske höra det pulserande pumpljudet från de låsningsfria ABS-bromsarna. Men trots att de utnyttjar väggreppet maximalt, så blir inte retardationen större än 5-10 procent av tyngden. På torr asfalt brukar det vara möjligt att uppnå minst 80 procent av tyngden.

Både bromssträckan och tiden det tar att bromsa till stopp blir alltså 8-10 gånger längre på dubbfri is än på torr asfalt.

Det var ett viktigt men ganska enkelt resultat från våra och andras mätningar på polerad is.
Andra frågor försöker jag besvara
här och via artiklar på Newsmill.

Så här års kan man ju inte begära någon djupare analys i massmedia, när rapporterna om halkolyckor duggar tätt:

Varning för mer halka i natt (GP 5-6dec)
Halkan fortsätter till helgen
(DN 15:13 – 5dec)
Varning för snö och halka under kvällen (GP kl.16:52 – 5dec)
“Som radiobilarna på Liseberg” (GP kl.15:52)
Halkan har inte släppt greppet (GP kl.15:47)
Svarta halkan mest förrädisk (SVT kl.15:23)
Långa köer efter halkolycka på E6 (HD kl.14:30) 
SMHI: “Osynlig” blixthalka hotar under dagen
(Expressen 5dec)
Kvinna avled efter halkolycka i Växjö (DN kl.11:03, GP kl.13:25)
Flera olyckor på hala vägar (SvD kl.11:23, GP kl.11:31)
Över 20 halkolyckor i västra Sverige (SvD 5dec)
Många olyckor i blixthalkan (GP 5dec)
Typiskt väder för blixthalka (GP 5dec)
Buss och bilar i krock (GP 5dec)
Buss i halkolycka i Skåne (DN, GP, HD, SvD, SVT 5dec)
Svår halka i söder (SVT 5dec)
Risk för halka och snöblandat regn (HD 5dec)

Blixthalka på E6:an (GP söndag 11 december)

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

 

Halkolyckornas fysik också glömd?

På blankis ändras bilars köregenskaper dramatiskt. Stora skillnader mellan olika fordon omöjliggör normal trafik.
Såväl seriekrockar som mötes- och singelolyckor blir då en naturlig följd av den drastiska förändringen från förhållandena på barmark.

Söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Fortsätt läsa “Halkolyckornas fysik också glömd?”

Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik

Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt.  Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.

När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar

I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
“Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.

Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.

Fortsätt läsa “Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik”