Extrem ishalka för alla om ingen har dubbdäck

Fartminskningen märks knappast när en bil panikbromsas på isig väg, som inte ruggats av däckdubbar. Det ser ibland ut som om bromsarna har slutat fungera.

Den ökade andelen odubbade (”dubbfria”) däck i trafiken förvärrar situationen jämfört med tidigare år. Det kan överrumpla flera trafikanter när frosten och isbarken plötsligt ligger där.

Utan dubbrivning kan väggreppet sjunka dramatiskt till så låga nivåer att man inte ens kan stå stilla om underlaget lutar. Förhållandena är då så extrema att normal fordonstrafik blir omöjlig. Det har is- och däckfysiken klargjort i decennier. Men sådana fakta ignoreras i de återkommande kampanjerna mot dubbdäck.

videon ovan är farterna så låga att det kanske ser lustigt ut. Inga frontalkrockar i landsvägsfart hotar heller. Men i stadstrafik utsätts även fotgängarna för risker genom övertron på bilars bromsförmåga.

Är det tillräckligt halt hjälper varken fyrhjulsdrift eller dubbfria vinterdäck.
Sök här på halka eller kolla videoklippen i min spellista Slippery – Halka.

Maktlös utan dubbdäck? Tja, kolla Expressens webb-TV 20 nov.

Fortsätt läsa ”Extrem ishalka för alla om ingen har dubbdäck”

Video: Halka i skotest. Gå i PC. Cykelcirkus.

Halka och falla är kul att se andra göra. Men för den som jobbar med fysik och biomekanik är det nog ännu roligare att studera hur vi håller balansen. Båda perspektiven illustreras här med 3 videoklipp.

Det äldsta ligger i spellistan Biomechanics på YouTube och är från mitt forskarlags experiment*, där vi testade halkmotståndet hos olika typer av skosulor:

Då, på 1980-talet, använde vi super8-filmkameror för färgupptagningar.

Men mätinstrument, biomekaniska modeller och datorbehandling utgick från samma fysik som ligger bakom de animationer, som nu kan göras mycket tjusigare och snabbare.
Kolla exempelvis videon från New Scientist:

Uppdatering 2012-01-27:
Halk- och fallolyckor kan tas på allvar och bedömas som ett systemproblem även i rättsväsendet:
Halkande kvinna får skadestånd (HD, DN, GP, SvD, SVT)
Billigt för villaägare skippa skottning (HD)

IT-utvecklingen kan också roa oss med tekniken, när vi cyklar
… utan att behöva vara så ekvilibristiska som Danny MacAskill

När han är ute och cyklar är det garanterat enbart bokstavligt 🙂


Videoklippen kanske kan inspirera till mer cykling och gående i anslutning till artiklarna
Stockholm bör satsa på eldrivna trådbussar DN 1/9
Töm förrådet – få råd med det nya DN 28/8
SMS-biljetten höjs mest SvD 28/8
Fler väljer bort bussen när SL höjer biljettpriset SvD 27/8
Rätt storlek viktigast GP 31/8
Motion på rulle GP 31/8

* För dig som till äventyrs är intresserad av biomekaniken, tribologin och säkerhetstekniken bakom mina forskarlags halkstudier har jag ännu inte hunnit lägga ut så mycket mer på webben än min gamla publikationslista (som ännu finns på stop.se/LS/publist.htm). Men det kanske kommer lite mer utförligt och lättsmält info här, på universitetets webbplats eller på stop.se – när tillräcklig tid har kommit för att modernisera även den sajten.
Det sägs ju att tiden inte går, den kommer. Trösterikt 🙂

Gående varnas för kort gultid hos trafiksignalerna

Många kör mot rött vid övergångsställen. Men i vissa situationer är den gula signalens varaktighet alltför kort för att få stopp på fordonet innan signalen visar rött.

Det gäller många normalutrustade fordon i halt väglag, men också så här års för ekipage med nedsatt bromsförmåga.

Undersökningen som tidningen Motor beskriver refereras i dag av GP. Där framgår dock inte vikten av ögonkontakt mellan gående och fordonsförare vid övergångsställen. I vissa situationer är det nämligen fysikaliskt omöjligt för en förare att stanna sitt fordon på den tid som det är gult ljus.

Även om det nu är några månader innan vinterväglag överrumplar många trafikanter med så usel bromsförmåga som på videoklippet nedan, så kan liknande problem med retardationen uppkomma även sommartid på grund av kokande hydraulvätska i personbilar eller genom andra fenomen i bussars och tunga fordons komplexa bromssystem.


Videon visar en bil som bromsas med fullt pedaltryck, så att väggreppet utnyttjas till fullo på alla hjul av bilens låsningsfria ABS-bromsar. Vinterväg med dubbförbud och nya dubbfria vinterdäck på bilen.

Mer om signalernas gultid skrev jag på Newsmill förra året efter en olycka, då två flickor blev påkörda på ett övergångsställe i Stockholm:

Trafiksignalernas gultid för kort vid halka – flickor påkörda mot rött ljus

Att trafiksignalernas gultid är för kort vid vinterväglag framgick inte i medierapporteringen om onsdagens påkörning av två flickor på Ringvägen i Stockholm. Problemet förvärras av kampanjen mot dubbdäck, speciellt i den stadsdel där olyckan inträffade.

Haverideckare tipsar polis och bilister om seriekrockar

Polisen ska utreda morgonens seriekrock på E6 vid Kungälv. Man misstänker fortkörning enligt GP. Men polisen behöver bättre insikter i haveridynamikens komplexitet för att undvika rättsövergrepp – eller dess motsats.

Mina erfarenheter från 40 års haveriutredningar tyder på att polisen behöver vetenskapligt och pedagogiskt stöd för att inse komplexiteten bakom trafikskadors dynamik.

Värst för alla parter är nog när rättsväsendets aktörer är omedvetna om sin okunnighet och felaktigt tror att alla relevanta fakta beaktats korrekt med giltiga fysikaliska modeller.

Jag försöker illustrera det med två diagram som berör upphinnandeolyckor, påkörning bakifrån, en seriekollision – eller vad onsdagsmorgonens kökrock nu ska kallas.

Diagrammen bygger på enkel matematik, men visar hur felaktiga  förenklingar och schabloner kan leda till missuppfattningar av bromssträckor, köavstånd och krockfarter efter trafikolyckor.

Fartminskning vid konstant retardation. Från Lennart Strandbergs utbildningspaket för NTF, Sveriges trafikskolor och halkbanor.

Det andra diagrammet visar hur den så kallade tresekundersregeln saknar matematisk och fordonsteknisk förankring:

Erforderlig tidslucka vid kökörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg.

Därtill kompliceras bilden av bilars varierande bromskraftfördelning, vägbanans skiftningar och förares olika reaktioner på hjullåsning eller ABS-slammer, med mera, med mera.

Ett urval av förklaringar finns här på bildrullen.se eller länkade till mina artiklar på olika webbplatser. Listan på stop.se/lennarts/ behöver uppdateras, men den får duga som utgångspunkt ännu en tid.