26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Detaljer i massmedia kan lyfta fram lömska fenomen och faror, som inte alla känner till – exempelvis hur gaspedalen kan fastna (30/6: GP, 4/7: AB DN GP).

Regnvarningen från SMHI (DN, GP) aktualiserar ett annat problem, som illustrerades av ett foto i Expressen. Den kraschade bilen ser där ut att ha bättre däck fram än bak och kan ha råkat ut för vattenplaning enbart på bakhjulen.

Fortsätt läsa “26 dödliga krascher: Var alla OLYCKOR?”

50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media

Artiklar om hur enskilda människor dödas i trafiken berör oss mer än den onyanserade statistiken. Även om fakta är ofullständiga, så kan detaljer i massmedia avslöja lömska fenomen och faror, som få känner till.

Sådana haveridynamiska problem saknas i det offentliga samtalet om olycks- och skadeorsaker.

Flygfoto över kurvan där motorcyklist blev överkörd av mötande personbil.
Spåren på flygfotot visar att flertalet förare ‘rätar ut’ vägen från den föregående vänsterkurvan (norr om bilden) till högerkurvan, där Magnus C kom på sin mc – skymd av vegetation på kurvans insida. Motorcykelns läge kanske ger intrycket att Magnus ‘genade’ i sin vänsterkurva, men Magnus låg under bilen nära det östra diket (nederst på bilden). Se stop.se/utred/fall/mcmc/
Intryckning i bussfronten från påkörningen som dödade Magnus T på moped. Ett annat foto på däckspåren visar att det var fel på bussens frambromsar. Men det insåg inte utredarna, som gav Magnus T hela skulden för olyckan. Se min rekonstruktion på annan plats.

Det krävs dock kritiska analyser och nya hypoteser om effektiv prevention för att fördjupa förståelsen och hjälpa enskilda människor att undvika bli en siffra i statistiken. Annars leder inte heller massmedias enkla beskrivningar av krascher till att mönstren upptäcks.

Fortsätt läsa “50 dödsolyckor: Orsaksanalys via media”

Då skylls dödsolyckor på de omkomna

Haveriförlopp analyseras för att förhindra upprepningar. De efterlevande får kvalificerat stöd. Det gäller när många har dödats i stora olyckor eller terrorattacker. Men efter enskilda dödsolyckor i vägtrafiken är det ofta tvärtom. Då blockerar  skuldfrågan både säkerhetstänkande och medkänsla.

Även efter flygolyckor upprepas detta mönster, som påminner om häxprocesser*. Ett olustigt exempel är kravet från SFV, svenska Statens fastighetsverk, att Norge ska röja upp efter kraschen på Kebnekaise 15 mars. Artikeln i DN fick jag tips om i en kommentar från signaturen Pelle.

Det havererade flygplanet, C-130J-30 Super Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret)
Det vid Kebnekaise kraschade flygplanet, C-130 Hercules ur Norska luftförsvaret (Bild: Norska Forsvaret). Återgiven enligt medgivande från rapport* 2012-05-11 av Statens Haverikommission, www.havkom.se *länk i textens nedre del

SFV framför kravet på “sanering” innan olycksförloppet är kartlagt, utan hänsyn till att det innefattar besättningens kvarlevor –  förgäves eftersökta inför minnesstunden för de fem som dödades i arbetet med vår gemensamma säkerhet.

Mönstret känns igen från vägtrafiken

Svensk fordonsindustri har länge haft världsledande kompetens för både olycksanalys och förebyggande åtgärder. Men den ignoreras av utredningsansvariga myndigheter, som ibland inte ens är medvetna om sin okunnighet.

Så bemöttes föräldrarna till två grabbar med samma namn – Magnus. På tvåhjuling blev de ihjälkörda och grundlöst beskyllda för att själva ha “orsakat” olyckan.
Fortsätt läsa “Då skylls dödsolyckor på de omkomna”

Artiklar om 64 krascher till 22 maj

Massmedia ger enkla bilder av trafikolyckor och andra haverier under färd. De komplexa dynamiska fenomen som drev händelseförloppet förblir därför okända – oavsett om kraschen varit på väg, på järnväg, i luftfart eller till sjöss.

Ofta utses någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Den här sidan av Bildrullens krascharkiv länkar i första hand till massmedia (namn inom parentes).
Om webb-TV finns i någon artikel märks kraschen med röd text.

Fortsätt läsa “Artiklar om 64 krascher till 22 maj”

Artiklar om krascher 1april – 5maj

Med de här länkade referaten skapar massmedia en enkel bild av komplexa haverier på Väg, på Järnväg och i Luft- eller i Sjöfart. Därigenom är det lätt att förbise de haveridynamiska fenomen som har drivit händelseförloppet.

Då utses ofta någon inblandad trafikant till syndabock. Men bristen på djupare analys kan också dölja mord och misshandel i  avsiktliga *krascher, som felaktigt antas vara olyckor.

Krascharkivet länkar till massmedia (namn inom parentes).

Några länkar går också till egna referat på bildrullen.se med haverianalyserolycksbeskrivningar och rekonstruktioner av haveriförloppet. Kraschen i Norge 1 april filmades:

Se länkarna vid datumen 29, 15 och 1 april nedan.

Fortsätt läsa “Artiklar om krascher 1april – 5maj”

“Bilbomber” som få vet om

Arrangerade krascher i Nordkorea, sprängladdningarna i Breiviks bil och på gisslantagaren i London – alla avsåg att skada. Det gäller troligen inte de “bomber”, som du kan ha i din bil.
Annars är situationen likartad.

Breiviks felparkering var det enda som uppmärksammades före smällen i Oslo 22 juli förra året. Likadant kollas din körning, men livsfarliga fordonsbrister förblir okända – till och med efter dödsolyckor, exempelvis den på bilden nedan.

Figur 1 i StOP Yttrande 070326 av Lennart Strandberg. Textruta döljer namnet på åkl

Sladdspår från en dödsolycka, där radien inte mättes upp. När jag kopplades in för tolkning var spåren borta och åklagarens konsult hade förväxlat sladdspårens ursprung. Konsulten hävdade att olyckan orsakats av för hög fart – trots att bilen åkte av på kurvans insida. Han vägrade erkänna att lufttrycket kan ha varit för lågt i höger bakdäck, som spåren tyder på.

Den 22 juli 2011 exploderade alltså Breiviks bil på gatan ovanför regeringsbyggnadens övervakningsbunker i Oslo. Innan dess trodde säkerhetsvakten där att det bara var en vanlig felparkering.

Det framgick i tisdagens vittnesmål för Oslos tingsrätt om hur  massmördaren Anders Behring-Breivik agerat:

”Trodde att det var en vanlig felparkering” (DN)
Angreppet i Oslo upp i rätten (GP)
“Zoomade in registreringskylten – då exploderade det” (SVT)
Insatschefen: “Trodde på flera gärningsmän” (Expressen)
Detta händer under rättegångens andra vecka (DN)
Domstolen avslog ansökan om tv-sändning (SVT)
Experten: Så stor var Oslobomben (Ny Teknik)
Direktrapport från Breivik-rättegången: Dag 7 (SvD)
En bil stod felparkerad – sedan exploderade det (DN)

Det kanske förefaller långsökt att jämföra en massmördares uppsåtliga skadegörelse i en bilsprängning med krascher och oavsiktliga trafikskador. Men för den enskilde är inte traumat mindre därför att man är ensam om det:

“Jag såg blodet pumpa ut från armen” (SVT)
“Mirakeljentens” starka vittnesmål (SVT)
Hon slungades ut på gatan (GP)
Rätten i dag: ”Splitter stack ut ur mitt huvud” (SvD)

Och i aningslösheten gentemot farorna finns likheter, som vi borde lära oss av:

Fortsätt läsa ““Bilbomber” som få vet om”