Okunnig övermakt väcker ilska

Okunnig maktutövning framkallar känslor, som inte kan trollas bort varken med repressiva åtgärder eller med naiv eftergivlighet för aggressioner från provocerade människor. Sådana kravallfrön sprids med fördomar som alla har.

Länspolismästarens respektfulla människosyn och taktik i Husby* kan vara värd att anamma även i andra sammanhang, när läget inte är akut. *Fler länkar nederst

Renault påkörd i sidan av berusad Opelförare, som friades för dödsolyckan.
Föraren (från Grekland) i den här Renaulten skadades svårt men överlevde, genom att han inte var fastspänd. I domstol klandrades han för vårdslös körning utan bilbälte. Svensken, som berusad körde in i Renaulten med cirka 100km/h i en skymd 50-korsning, dömdes för rattfylleri – men ansågs oskyldig till krocken.  Genom domen fick Renaultföraren skulden även moraliskt i sin grekiska vänkrets för att deras kamrat i baksätet dog av sina skador.

Som sakkunnig i det rättsliga försvaret för olycksinblandade bilförare anar jag en grund för våldsverkarnas känslor i storstädernas förorter*. I många av de tvister och brottmål med krascher, som jag har analyserat, är okunnigheten skrämmande om den haveridynamikens komplexitet.

Det värsta är kanske när okunnigheten hos makthavarna är omedveten. Då kan fördomar mot avvikande människor väcka sakligt ogrundade misstankar, exempelvis om försäkringsbedrägeri eller om vårdslös körning.

Misstankarna biter sig sedan fast ungefär som i forna tiders häxprocesser. Varken vittnesuppgifter eller teknisk bevisning förmår då rubba den legala och finansiella övermaktens övertygelse om avvikarens skuld.

Fortsätt läsa “Okunnig övermakt väcker ilska”

Vilseledande stjärnmärkning

Artiklarna om rankingen av högskolor och sjukvård kunde lika gärna handla om bilars säkerhet.  Detaljerna är viktigare än totalpoäng och statistik när du väljer.

De intressantaste upplysningarna ligger i de många detaljerna bakom topplistans placeringar. Det framgick på dn.se i en artikel om den senaste rangordningen av Sveriges högskolor. En av professorerna bakom rankinglistan, Ingemar Lind, vill ge studenterna inspiration att gå vidare och ta reda på mer.

Likadant skulle den skattefinansierade rankingen av bilars säkerhet kunna presenteras för allmänheten. Resultaten av krocktesterna i Euro-NCAP med antal stjärnor utan viktning av bilens storlek blir i stället vilseledande.Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid ett tvärstopp.

Oavsett antalet stjärnor i krocktesterna hos Euro-NCAP, så skyddar småbilar sämre mot inre skador. Den tekniska utvecklingen mellan 1950-talets Citroen och 2000-talets Smart ändrar inte på människans biomekanik. Halveras deformationszonens längd så dubbleras G-krafterna på de åkande vid tvärstopp.

Dimridåerna tätnar när skillnader i testrankingen mellan olika länder antas vara lika relevanta för individen som för kollektivet. Se exempelvis Ny Teknik om brasilianska bilar. Den som i god tro väljer en mindre bil utsätter sig och sina närmaste för betydligt större skaderisk än vad stjärnmärkningen avslöjar.

Fortsätt läsa “Vilseledande stjärnmärkning”

Smal väg hotar alla där

De boende vid Stureforsvägen på bilden har länge haft ett skräckexempel på inkonsekvent trafikplanering inpå knutarna.

Bil backar ut på smal 50-väg med betongpelare, som omöjliggör möte
Avståndet mellan betongpelarna på Stureforsvägen är mindre än två fordonsbredder. Ändå finns där varken varningsskyltar för avsmalnande väg eller mötesförbud med prioriterad körriktning. De boende hotas av att ett tungt fordon kan krossa huset vid möte i mörker, om någon av förarna inte ser faran.

Mellan betongpelarna vid Peene Mynde nära Vist kyrka utanför Linköping är luckan fyra och en halv meter. I Sverige får fordon vara 2,6 meter breda, backspeglar ej inräknade. Där är det är alltså omöjligt för vanliga lastbilar och bussar att mötas.

Inte ens ett par större personbilar får plats bredvid varandra. Och även om den sammanlagda bilbredden för två vanliga personbilar är något mindre än luckan, så klarar ingen otränad förare ett möte med “rätt hastighet”, det vill säga 50 kilometer i timmen enligt nuvarande skyltar.

Oavsett fartgräns, så borde det vara självklart för trafikansvarig myndighet att skylta – såväl med varning för avsmalnande väg som med mötesförbud, där en körriktning ges företräde. Men den permanent skymda sikten vid betongpelarna tycks gälla även i överförd bemärkelse hos de instanser, som ansvarar för trafiksäkerhet och botrygghet.

Det bekräftades för några år sedan:
Fortsätt läsa “Smal väg hotar alla där”

Riksdagsbeslut mörkar olyckors komplexitet

Försåtliga formuleringar i 1997 års riksdagsbeslut om Nollvisionen har konserverat en tragisk okunnighet om olyckors komplexitet i det offentliga samtalet.

Inblandade personer beskylls felaktigt för att ha “orsakat” trafikskador medan lömska haveridynamiska faktorer förblir okända även för ansvariga myndigheter. Det bidrar till en allmän övertro på regler och enkla lösningar (exempel: DN, GP 4/9; Ny Teknik i Tweet 3/9).

Riksdagens Nollvision anno 1997 utgår från att fartgränser, nykterhet och skadeförebyggande teknik ska tillåta olyckor – utan att någon skadas svårt. Samma okunnighet skymtar i många artiklar om haverier av olika typ.

DN uppmärksammar i dag en statistisk dimridå, som länge varit välkänd bland trafikskadeanalytiker. Själv skrev jag i början av 1990-talet om den officiella statistikens blinda fläckar i Nationalencyklopedin under uppslagsordet trafikolycka.

Länkar till fördjupningar:
Därför tar Trafikverket lätt på haverier: Krasch i TV

Försäkringsbolag ödelade hennes liv

Fjärrstyrd olycksbil (Saab 9000) slår upp jord från åkern med styrmannens följebil i förgrunden
Försäkringskonsultens enda försök till rekonstruktion av dikeskörningen. Bilen fjärrstyrdes så tvärt av vägen att den lämnade sladdspår på asfalten och skadade karossen. Med dubblerad girvinkel (cirka 25 grader) studsade den ut på åkern. Vid “Helenas” olycka var i stället avåkningsvinkeln högst 14 grader och bilen girade åt vänster innan den stannade mot dikesslänten.

Medias intresse för forskarfusk skulle kunna hjälpa många människor, som nu får sin tillvaro raserad av sakligt felaktiga domslut efter en trafikolycka. Rättsväsendet har varken rutiner eller kompetens för att avslöja fuskande forskare, som anlitats som partssakkunniga.

Oavsett om fusket är medvetet eller beror på okunnighet och slarv, så har det ödelagt livet för många människor. I ett tragiskt fall har både media och rättsväsende ignorerat invändningarna mot haveridynamiska sakfel från motparten till Helena (fingerat namn).

Efter 15 års läkarvård och processande dömdes hon av tingsrätt att betala försäkringsbolagen 40 miljoner kronor för deras konsult- och rättegångskostnader.

På väg till Arlanda för utlandstjänstgöring väjde Helena instinktivt för två rådjur som hoppade ut ur skogen från vänster. Bilen flög över den stubbiga dikesslänten och slog ned på en åker med höger framhjul. Efter en häftig gir åt vänster tvärstoppade bilen med framhjulen mot en vall i slänten.

Fortsätt läsa “Försäkringsbolag ödelade hennes liv”

Tre års fängelse trots friande fakta

Rondellkrocken, som Omar dömdes till fängelse för, är bara ett i raden av tragiska exempel på hur omedveten okunnighet i rättsväsendet får människor att bli oskyldigt dömda.

Den här artikeln från augusti förra året fick ny aktualitet med DN:s huvudledare 12 maj, som menar att
Polisen måste börja lära av sina misstag“.

En muslim från Irak, som jag kallar ‘Omar’, krockade med sin svärson in spe. Att de kände varandra och hade varit i kontakt med polisen ledde till misstankar, som fick både tingsrätt och hovrätt att döma Omar till flera års fängelse – trots att fakta talade mot avsiktligt våld.

I rättsprocessen och i massmedias stigmatisering av Omar fick förarnas bekantskap och personliga kontroverser långt större uppmärksamhet än den haveridynamiska analysen. Händelseförloppet enligt min haveriutredning beskrivs nedan och i en separat artikel med länkar till fördjupningar: Faktablinda lagtolkare skrämde Omar ut ur Sverige

Bildserie med accelerometerutslag vid ett stopp i rondellen enligt 'Omars' syfte med färden
Prövning av hypotes genom rekonstruktion av körning i olycksrondellen med sikte på att stanna intill den yttre kantstenen enligt ‘Omars’ syfte med färden. G-tal (acceleration) i horisontalplanet visas på instrumentet med 1 sekunds intervall. Krocken ägde rum i en position mellan minus 1 sekund (-1s) och noll sekunder (0s) på bilderna. Då hade den påkörda bilen förts ut i rondellen i strid mot trafikreglerna.

Fortsätt läsa “Tre års fängelse trots friande fakta”