Procenträkning som hämmar bilsäkerheten & Pomperipossa

Låsningsfria ABS-bromsar och dubbdäck har framställts som farliga i procenttal med vilseledande referenser. De tankefelen var svårare att upptäcka än i deklarationerna av korven med 104 procent kött enligt  DN, GP, Svenska Dagbladet och SVT – som också hade en likartad notis 18 mars.

Men först en länk till Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa och hennes 102% marginalskatt.
Tack till Maria för tipset på Facebook!

När ABS-bromsarna introducerades på bilmarknaden under 1990-talet fanns många skeptiker. Inget fel med sund skepsis, men flera forskningsmisstag gjordes och felaktiga slutsatser drogs. Bland annat påstods att det var bättre med sänkt fart än med ABS-bromsar och dubbdäck vid halka.

Det fördröjde den teknikutveckling, som nu ligger till grund för antisladd och andra säkerhetssystem med insignaler från ABS-bromsarnas hjulhastighetssensorer. Diverse dribblande med dubbdäcksförbud och feltolkningar av mätningar med antisladdsystem har också försvårat för den enskilde bilisten att välja säker vinterutrustning.

Olycksrisk med ABS i procent av risk utan ABS. Skador per år överst och per mil nederst.
Antal skadeanmälningar per år (överst - från USA:s försäkringsinstitut HLDI) och per körsträckeenhet (nederst - från Lennart Strandbergs VETA-rapport 1995).

En grupp av tjänstemän med trafiksäkerhet som arbetsområde hävdade att förarna körde slarvigare och fortare med ABS. En märklig inställning tyckte jag, eftersom antilåsfunktionen inte märks vid normal körning. Det framförde jag på DN Debatt 1995 – utan att bli bemött offentligt av dem vars argument jag kritiserade.

Körexperimentell forskning som vi bedrev genom VETA bekräftade senare ABS-bromsarnas positiva säkerhetseffekt. Påståendena om att sänkt fart kan ersätta ABS-bromsar och dubbdäck motsades av våra körtester med vanliga förare i bilar med olika däck och urkopplingsbar ABS.
Rapporter kan laddas ned från webbsidan ”Sänkt fart räcker inte”.

Lurade av 3-sekundersregeln?

Att hålla tre sekunders avstånd till fordonet framför påstås felaktigt räcka för att undvika påkörningar bakifrån och seriekrockar. Tresekundersregeln bygger på okunnighet om bilfysik och ignorans mot enkel matematik.

Problemet har preciserats med mätningar och beräkningar som rapporterats till ansvariga myndigheter sedan 1990-talets början. Bilisterna får ändå inget veta om hur luckan till fordonet framför måste anpassas såväl till trafikströmmens fart och till väglaget som till de egna däcken, bromssystemet och körtekniken.

Skillnaderna i bromsförmåga mellan olika fordon är så stor att tidsluckan måste öka med ökande hastighet i trafikströmmen. Att det gäller på vinterväglag  torde vilken körkortsinnehavare som helst kunna acceptera och förstå.

Ändå tycks de som ansvarar för kampanjer och förarutbildning hålla tyst om detta matematiska faktum:

Erforderlig tidslucka vid kolonnkörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden.

Ännu enklare borde det vara för ansvariga att sprida insikt om vad som händer vid kolonnkörning i landsvägsfart, när ett fordon tvärstoppar.

På torr asfalt krävs 3 sekunders effektiv bromsning för att stanna från 90 kilometer i timmen.
På is som polerats av odubbade (”dubbfria”) däck handlar det om över en halv minut.

Om det enbart är en hård inbromsning på sommarväglag och inget rent tvärstopp, kan man kanske tro att tre sekunders lucka räcker. Men det förutsätter att alla omedelbart tvärbromsar minst lika effektivt som framförvarande. Om förarna inte ser längre än några fordon framåt i kolonnen, är annars de påbjudna luckorna på tre sekunder snart förbrukade i praktiken.

Kampanjerna och förbuden mot dubbdäck tyder på (omedveten?) okunnighet om problemet hos ansvariga myndigheter. Frågan är om inblandade förare ändå får hela skulden för seriekrockar, som är en naturlig följd av tät landsvägstrafik – även om alla skulle köra med tre sekunders lucka.

Se mina artiklar på Newsmill i ämnet och här med sökordet halka.

Påminnelserna duggar tätt i massmedia:

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Blixthalka på E6:an (GP söndag 11 december)

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Fler allvarligt skadade i seriekrock i Skåne (DN, GP, HD, SvD, SVT 20nov)
Storkrock på E22:an (Skånskan 20nov)
Stor krock på E22 – med webb-TV (Expressen 20nov)

Två skadade vid seriekrock i Göteborg (GP 20nov)

Varning för underkylt regn (SvD 20nov)
SMHI varnar för ishalka och snö (DN, SvD, SVT 20nov)
Ishala vägar i delar av Sverige (GP 19nov)

Tre bilar i krock på E20 (GP 19nov)

Kvinna svårt skadad efter masskrock i Jönköping 23dec
(DNSVT) kolonn med olika bromsprestanda?

Extrem ishalka för alla om ingen har dubbdäck

Fartminskningen märks knappast när en bil panikbromsas på isig väg, som inte ruggats av däckdubbar. Det ser ibland ut som om bromsarna har slutat fungera.

Den ökade andelen odubbade (”dubbfria”) däck i trafiken förvärrar situationen jämfört med tidigare år. Det kan överrumpla flera trafikanter när frosten och isbarken plötsligt ligger där.

Utan dubbrivning kan väggreppet sjunka dramatiskt till så låga nivåer att man inte ens kan stå stilla om underlaget lutar. Förhållandena är då så extrema att normal fordonstrafik blir omöjlig. Det har is- och däckfysiken klargjort i decennier. Men sådana fakta ignoreras i de återkommande kampanjerna mot dubbdäck.

videon ovan är farterna så låga att det kanske ser lustigt ut. Inga frontalkrockar i landsvägsfart hotar heller. Men i stadstrafik utsätts även fotgängarna för risker genom övertron på bilars bromsförmåga.

Är det tillräckligt halt hjälper varken fyrhjulsdrift eller dubbfria vinterdäck.
Sök här på halka eller kolla videoklippen i min spellista Slippery – Halka.

Maktlös utan dubbdäck? Tja, kolla Expressens webb-TV 20 nov.

Fortsätt läsa ”Extrem ishalka för alla om ingen har dubbdäck”