Här lär vi av tidigare halkolyckor

En mildare påminnelse än dödskraschen om risker med vintersportbilismen

Med vinterhalkan återkommer i massmedia både fakta och missuppfattningar om olycksförlopp från föregående år. Några exempel listas här.

videon ovan är farterna så låga att det kanske ser lustigt ut. Värre kan det bli i landsvägsfart. Olycksrapporterna innehöll inte några dödsolyckor varken hos HD eller GP. Men andra dagar har mycket hänt som får utropstecknen att lysa om Aftonbladets artiklar om SMHI-varning, olyckor och om Bilprovningens däckenkät.

Det är inte första gången halkan slår hårt mot södra Sverige:
Mildrad kyla med frosthalka och is stoppar trafik i södra Sverige (Newsmill)

I stadstrafik utsätts vi även som fotgängare för risker genom mångas övertro på bilars bromsförmåga:
Dubbdäcksförbud lömskt mot fotgängare (Newsmill)
Gående varnas för Hornsgatan och lokala dubbdäcksförbud  (Newsmill)

Fler exempel finns på bildrullen.se med halka som etikett eller sökord.
Utifrån mina erfarenheter som forskningsledare, test- och tävlingsförare redogör jag där för naturlagar och haveridynamiska fenomen, som inte täcks av reglerna för vinterdäck (HD).

Omedveten okunnighet mörkar faror

Apropå auktoritär ignorans: Även mot gående vid halka; Mot barn i UG-SVT1 2 3 4 5 6 7 8

Färdigtuggad auktoritetskunskap behöver vi alla för att få något gjort. Men den måste underordna sig reflekterad kunskap. Annars låter vi oss styras av fördomar.

Tankbilsgir
Oberäkneligt skvalp kan få en halvlastad tankbil att välta vid halva sidaccelerationen jämfört med en fullastad.

Att bli medveten om sin egen och andras okunnighet är grunden till ökat vetande. Sådana lärprocesser hämmas av den fragmentiserade utbildning, som exemplifieras på DN Debatt av Mats Alvesson, professor i företagsekonomi och författare till en kommande bok med titeln The triumph of emptiness. Enligt DN behandlar boken “vår tids förkärlek för yta och brist på substans”.

Många trafikolyckor med efterföljande skador och orättvisor bygger på eller förvärras av omedveten okunnighet. Det leder till felprioriteringar, vilseledande kampanjer och skuldbeläggning av individer för avvikelser från rådande normer och regler – oavsett reglernas relevans för det specifika händelseförloppet.

DN gav ett exempel samma dag med artikeln om dubbdäcksavgift. Historien förskräcker, där ansvarskännande bilägare med dubbdäck blivit syndabockar för olika problem, som är kostsamma eller omöjliga att lösa effektivt. Se mina artiklar här eller på Newsmill om dubbdäck och om andra kunskapsbegränsningar, som hotar den enskilde trafikantens säkerhet.

* Tillägg 10, 13 & 14 januari 2013:
Dessvärre är det här exemplet från GP bara ett bland många efterföljande artiklar, där specifika individer skuldbeläggs med epitetet “den mänskliga faktorn”. Sådan moralistisk aningslöshet om haveridynamikens komplexitet tycks ha fått uppmärksamhet även vid årets Transportforum.

Större respekt för det okända demonstreras av en polis i en GP-artikel om dödsolyckan i Vänersborg 13 januari.

Men Transportstyrelsens inställning till Aspergers syndrom återför tanken till ingressen. Det är ett livslångt funktionshinder, inte en sjukdom, som oreflekterat åberopas för indragning av redan beviljad förarbehörighet.

Ny däckbluff? Samma partikeltopp i länder utan dubb

Förhöjd partikelhalt på våren skylls på dubbdäcken. Men samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud. Okunnighet om däckfysik och nonchalans mot olycksrisker kan anas även bakom den nya energiklassningen.

DN fortsätter 10 april att okritiskt anamma spekulationer från anslagssugna forskare. Skribenten fyller på med egna hugskott och drar en magnifik slutsats om att vi kan “vara säkra på att dubbar dödar”.  Se blå text nedan.

Bränslebesparingar på närmare tusen kronor om året utlovas i media med de energisnålaste däcken. Men energiklassningen lanseras utan att allmänheten får veta motsättningen i friktionsfysiken mellan lättrullande däck och gott väggrepp:

Enklare att hitta energisnåla däck (SVT 9 april)
Lättare välja energisnåla däck (DN, GP, SvD 9 april)

Misstänksamhet är befogad med tanke på hur den enskilde trafikantens säkerhet tidigare har äventyrats genom haveridynamisk okunnighet och populistiska utspel från ansvariga myndigheter om bilsäkerhet, vinterdäck och dubbdäck. Som gammal friktionsforskare undrar jag ibland om de skämtar – ungefär som när DN Motor lekte med ord häromdagen:
Enda Fiaten med däck av ädelträ (DN 4 april)

Fortsätt läsa “Ny däckbluff? Samma partikeltopp i länder utan dubb”