Farliga råd om halkkörning

I vinterstormar och halka måste körsättet anpassas till fordonets  konstruktion. På moddiga vägar med snö- och slasksträngar kan det vara livsfarligt att släppa gasen eller frikoppla och “köra försiktigt”, om bilen är framhjulsdriven.

Sådana råd ges från olika håll, trots att de flesta bilar nu är framhjulsdrivna.

Hur orubbligt förankrade dessa råd kan bli i medvetandet illustreras klockrent av den första kommentaren nedan. Där tycks signaturen “peter” skriva i affekt utan att bry sig om vad som står här och på länkade sidor.
Vem
jag är förefaller vara viktigare att döma av slutraden i kommentaren. Men inte heller där har “peter” brytt sig om att klicka fram fakta på nätet om min personliga bakgrund.

Den innefattar decenniers forskning med körexperiment på is och naturvetenskaplig analys av mina praktiska erfarenheter som tävlingsförare i svenska eliten på isbana.
Där körde jag både fram- och bakhjulsdrivna bilar (BMC Cooper med plastkaross och Saab Sport respektive Lotus Elan och Volvo).
Foton finns i mitt album Speed på Facebook.

Anta att du kopplar ur eller lättar på gasen så att bilen rullar utan drivkraft eller motorbroms. Då kan drivhjulens väggrepp utnyttjas maximalt i sidled.

Det stabiliserar bilen – om drivhjulen sitter bak. Sidkrafterna från vägen rätar upp bilen, så att nosen pekar i tyngdpunktens rörelseriktning – ungefär som en vindflöjel ställer in sig.

Men om bilen är framhjulsdriven blir det tvärtom. När framhjulen ger större vridande moment än bakhjulen, så får bilen sladd och svänger runt – om inte föraren styr emot snabbt och precist.
Har du försökt hålla en vindflöjel bakvänd?

Det här förklarar jag mer ingående under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin. Det finns också ett mer utförligt resonemang till bilden här intill på sidan Därför sladdar vissa bilar.

Fortsätt läsa “Farliga råd om halkkörning”

Buss välte när bakdäck moddplanat?

TV-bilder visar bussen som under fredagen sladdade av vägen nära Filipstad och välte med ett innebandylag ombord. Där ser det ut som om framdäcken är bättre mönstrade än på bakhjulen. Det bäddar för instabilitet och sladd.

Framhjulens styrvinkel åt höger tyder också på att föraren parerat en moturs sladd (bakänden driver åt höger) i vänsterkurvan.
I SVT-reportaget talas om moddigt väglag med is under.

Några ord om den bakomliggande däck- och fordonsfysiken:

De stora kontaktytorna på tvillinghjulen bak hinner inte pressa undan modden lika bra som framhjulen. Därför får framhjulen bättre sidgrepp än bakhjulen. Det leder till instabilitet och bakvagnssladd. Se min illustrerade artikel i Nationalencyklopedin under uppslagsordet kursstabilitet.

Moddplaning skiljer sig från vattenplaning genom en annan hydrodynamisk process, som innebär att däck med litet yttryck kan moddplana även i låg fart. Moddens viskositet kan vara 100 à 1000 gånger större än vattens. Framhjulsspåren hjälper inte bakhjulen att få fäste på samma sätt som vid vattenplaning.

Kritisera eller komplettera gärna min hypotes om händelseförloppet i kommentarsformuläret. Du kanske vet mer eller har observerat något som talar för att andra riskfaktorer (också) har bidragit.

Olyckan beskrivs även i andra massmediala artiklar:

Buss med flera ombord välte
(SVT 19:33, DN, GP, SvD, 9dec)
Innebandylag i allvarlig bussolycka
(Dagen 20:10, 20:50, e-kuriren 9dec)
“Det var snorhalt” (DN 21:02)
Bussolycka nära Filipstad (SVT 22:28, 9dec)
Två kvar på sjukhus efter bussolyckan (DN 10dec)

Fler halkolyckor kan ha triggats på liknande sätt:

Blixthalka på E6:an (GP kl.11:36 söndag 11 dec)

… men är det tillräckligt halt hjälper varken fyrhjulsdrift eller dubbfria vinterdäck.
Sök här på halka eller kolla videoklippen i min spellista Slippery – Halka.

Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik

Att långtradare fastnar i halkan är lika naturligt som att en personbil slirar om den bogserar fler likadana bilar efter sig. Det tycks ansvariga myndigheter nu ha tagit till sig enligt dagens artikel på DN Debatt.  Men den enkät som ministern där aviserar kan leda in på andra villospår, som ignorerats förr.

När tunga fordon slirar skyller många på föraren och däcken. Man blundar då för att så liten del av tyngden belastar drivhjulen på lastbilar och bussar. Det påtalade jag för flera år sedan i ett remissvar till Vägverket i frågan.
Se min artikel som Newsmill publicerade 18/12 2009:
Inte förarfel när tunga fordon slirar

I dagens artikel på DN Debatt framhålls det tydligt av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:
“Inga vinterdäck i världen hjälper om lastbilar lastas fel”.

Men den enkät och analys som Trafikverket ska göra i vinter kan bli direkt vilseledande, om man upprepar samma epidemiologiska misstag, som norska forskare gjorde på 1970-talet. Eftersom man då missade att trafiken på halt väglag har en större andel dubbdäck, trodde forskarna att dubbdäcken ökade olycksrisken.

Fortsätt läsa “Ökar vinterdäck halkrisken? Teori och praktik”

De slirar när dubbfria bildäck blir fler

Fler bussar och lastbilar kör fast, när isiga vägar poleras och blir halare av de allt vanligare “dubbfria” däcken. Förbud och kampanjer mot dubbdäck ökar dessutom riskerna för människor i och omkring de personbilar som saknar dubbar i däcken.

Så inleddes artikeln på Bildrullen 19 november 2011
Bättre nu? Kolla själv:

Videon ovan är upplagd med kommentarer av “Vinylmaniac” på YouTube.

Fortsätt läsa “De slirar när dubbfria bildäck blir fler”

Livshotande sabotage hyllade i webb-TV

Krossade rutor och hot om fysiskt våld från förmenta djurrättsaktivister tas nu* på allvar av rättsväsendet.
Media* upplyser om tilltagen i de drabbades perspektiv.

 

Men i ett annat sammanhang har avundsjuka eller tanklösa däckpysare fått härja fritt utan att vi vet hur många människor som skadats och kanske dödats av deras tilltag.

Aningslösheten mot ‘Asfaltsdjungelns indianer’ och andra anonyma däckpysare fick ett ansikte förra året. I webb-TV förhärligade då en universitetsforskare smygpunktering av misshagliga bilars däck och kallade bilkörning med lågt lufttryck i däcken för “helt ofarlig”.

Läs mer om debatten vid Lunds universitet i min artikel på Newsmill: Livsfarliga sabotage hyllade i webb-TV

Där återges följande berättelse från en kommentar (nr.3) till ett av mina gamla blogginlägg:

Detta hände mig i tisdags kväll. Min bil hade blivit punkterad av Asfaltdjungelns indianer och jag körde ut i snögloppet med 2 småbarn bak i bilen ovetandes om detta tills jag sladdade … på motorvägen.

Inga personskador men 2 förstörda däck o 2 skräckslagna barn. En oläslig blöt lapp fanns under snön vid höger vindrutetorkare med texten “din stadsjeep dödar”.

Olyckan är polisanmäld och jag har skrivit ett inlägg på deras hemsida. Men skräcken finns kvar. Att vi kunde ha dött. Men de hade väl tyckt att det vore bra, trots att vår SUV är miljöklassad…

Många sladdolyckor har inträffat med urpysta däck. Vi vet inte hur många människor som har skadats och dödats i och utanför bilarna. Givetvis vet vi inte heller vilka bilar som tappats på luft i däcken av anonyma sabotörer.

Flera domstolar ignorerar eller förnekar att lågt lufttryck i bakdäcken kan få en bil att sladda även i måttlig hastighet. Det har jag tvingats konstatera som sakkunnig i flera brott- och tvistemål vid svenska och norska domstolar. Men i USA har myndigheterna tagit problemet på allvar och kräver nu ringtrycksvarnare i nya personbilar.

Den här nordiska aningslösheten står i bjärt kontrast till vad som nu rullas upp i media.

En av de drabbade är en kvinnlig företagare. Hon och hennes barn har utsatts för grova hot om våld efter vandalisering av butiken, där hon säljer pälsar som en liten del av klädsortimentet. Se webb-TV hos SvD.

*) Några axplock från massmedia om målet:
Djurrättsaktivist inför rätta för grova hot med webb-TV
(DN, GP, SvD, GT 15-16nov)
Dödshoten skickades till 53 personer (GP 16nov)
Hade knogjärn och rökbomber hemma (GT 16nov)
Aktivisten hotade ASTRA-anställda (GT 16nov)

En av de åtalade anses ha varit aktiv i  Djurrättsalliansen och Djurens befrielsefront, som är en gren av den brittiska Animal Liberation Front (ALF). De får därigenom större uppmärksamhet i det offentliga samtalet än många av terroristernas offer.

Att media ger mer plats åt förövarperspektivet förminskar problemet i allmänhetens ögon och ökar risken för att fler människor skadas av däckpysning. Det förstärks av att uppviglande och mobbande kommentarer på nätet kan ligga kvar långa tider:
Medier får terrorn att blomstra (SvD 16nov)

Terrorister och sabotörer som ignoreras kan ställa till med mycket elände, så länge sambandet inte upptäcks. Även om avsikten inte är att skada människor, så kan däckpysning mycket väl ligga bakom flera dödsfall och svåra trafikskador.
Jag är tveksam till att dra en så långtgående parallell, men i princip kan den ignoransen jämföras med den tyska säkerhetstjänstens nedvärdering av högerextremismens roll i  det fleråriga drama som beskrivs av SvD:
Butiksägare föll offer för tysk nazi-liga (SvD 16nov)