Ishalka: Tidslucka 10 procent av farten?

Att nödbromsa en bil till stopp kan ta 25 sekunder från 90 km/h med odubbade däck på ishalka. Skillnaderna i bromsningseffektivitet mellan olika fordon är då så stora, att tidsluckorna i sekunder kan behöva vara 5 à 10 procent av farten i km/h.

Erforderlig tidslucka vid kökörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden 1995. Erforderlig tidslucka vid körning i kolonn för ett ekipage,
som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport till Vägverket 1995.

Så här års uppmanas vi bilister att hålla avstånden speciellt när halka förväntas. Men någon tumregel för hur långt avståndet ska vara meddelas sällan. Ibland nämns dock tresekundersregeln som om den gällde för alla väglag och hastigheter. Det gör den inte.

Fortsätt läsa “Ishalka: Tidslucka 10 procent av farten?”

Mät dubbutsticket! Idé belönas? Hjulkalendern 12

På polerad is kan däckdubbar drastiskt öka väggreppet. Men dubbstiften måste sticka ut tillräckligt från slitbanans gummi för att kunna tränga ned i isen. Här har några tiondels millimeter stor betydelse. Därför behövs bra mätmetoder.

Haveriutredarbil (gasdriven äldre V70) hos STOP uppställd för skifte till dubbade vinterhjul.
Mitt företags gamla trotjänare uppställd för skifte till vinterhjul med begagnade Nokian Hakka 7 dubbdäck. Men först kollade jag dubbutsticken – även på Labb-Volvons nya Hakka 8 som står framför V70-hjulen på bilden.
Nytt dubbdäck Nokian Hakka 8 för Volvo XC60 framför två begagnade Hakka 7 för V70.
Nytt Nokian Hakka 8 för Volvo XC60 framför två begagnade Hakka 7 för V70. Mönsterdjupet i millimeter stansas av Nokian. Dubbutstickets variation i tiondels millimeter är svårare att uppskatta.

I forskning och utveckling kan vi ta tid på oss och kolla en dubb åt gången med mätklocka graderad i hundradels millimeter. Så har vi sett att omkring en millimeters skillnad i medelutstick mellan fram- och bakhjul kan förvandla förutsägbar körning på is till ett  hasardspel, åtminstone om bilen saknar väl fungerande antisladd (utan dubb funkar inte antisladd).

I den andra änden av precisionsskalan finns exempelvis de situationer när jag ska sätta mig i en bil för att åka eller köra på isig väg enbart någon enstaka gång. Får jag skjuts är det tveksamt om jag ens tittar på däcken. Det kan uppfattas negativt av bilens förare.

Men däremellan behöver olika aktörer metoder som snabbt ger besked exempelvis om:
Fortsätt läsa “Mät dubbutsticket! Idé belönas? Hjulkalendern 12”

Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video

Nu är det risk för underkylt regn, starka vindbyar och polerade isvägar. Då kan din bil börja svänga av sig själv, även om du “kör försiktigt”. Har bilen odubbade däck kanske du behöver omkring en halv minut för att stanna från landsvägsfart.

Volvo på taket med framhjulsdrift och sämre dubbdäck bak. Ishalka i Linköping.
Volvo med framhjulsdrift och sämre däck bak sladdade mot mitträcket på kurvans insida. Det kan alltså inte ha gått särskilt fort. Nattfrost på 50-väg under Tullbron i Linköping.

Fortsätt läsa “Odubbat ser ut som bromsfel på ishalka: Video”

Har Labb-Volvon dubbdäck nu? Hjulkalendern 2014:1

Ja, min Labb-Volvo har dubbdäck nu – för dubblösa bilisters skull också. På polerad is greppar inte det viskoelastiska hysteresgummit i så kallade dubbfria vinterdäck. Om inte andras dubbar har ruggat upp svartisen – då hjälper inte heller antisladd.

Lennart Strandbergs laborationsbil hos stop.se - Svart Volvo XC 60 AWD Summum BE Pro, modellår 2015 med Driver Support och dubbade Nokian-däck handtvättad av Rejmes rekondproffs. Parkerad framför skylt med text om däckval.
Labb-Volvon med Nokian Hakkapeliitta 8 dubbdäck mot underkylt regn och svartis.

Varken låsningsfria ABS-bromsar, antisladdsystem eller autobroms med cyklist- och fotgängaridentifiering ger någon garanti för att få stopp på isgator med dubbförbud, om någon skulle kasta sig ut vid övergångsstället eller cykelöverfarten.

Den som tänker efter låter sig nog inte luras av pratet om att antisladd kan ersätta däckdubbar. Antisladdsystemet styr ju och stabiliserar bilen genom att bromsa ett hjul i taget. För att det ska fungera måste däcken greppa mot underlaget.

Och givetvis kan inte antisladdsystemet i sig förkorta bromssträckan. Bakom sådana påståenden i det offentliga samtalet ligger mer tro än vetande.

Utan dubbdäck kan flera av de fina säkerhetssystemen, som finns i den nya Labb-Volvon, bli otillräckliga på den blanka is som ibland bildas så här års – speciellt i södra Sverige. Därför väntar jag med att skifta till de odubbade vinterdäcken, som jag avser prova på särskilda banor under vintern. Båda uppsättningarna kommer från Nokian och nådde toppresultat i motortidningarnas tester.

Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.
Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.

Det här fick bli den första luckan i Bildrullens Hjulkalender för i år, 2014. Efter leveransen i september av min laborationsbil, “Labb-Volvon”, kan jag nu redovisa praktiska erfarenheter av funktionerna som beskrevs teoretiskt bakom några luckor i förra årets Hjulkalender.
Gissa om jag njuter av körningen 🙂

_________
Klicka här
för att lista alla öppnade luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Forskat om dubbfri is: Stopp från 30 tar 15 sekunder

Varför ger vinterväglag kaos och olyckor? Vilka naturlagar och tekniska egenheter ligger bakom?

Några fakta behöver även fotgängare känna till för att inte gå ut i gatan framför ett fordon som omöjligen kan stanna.

När en bilförare försöker nödbromsa på dubbfri is i ungefär nollgradigt väder, känns det som om bilens bromsar har slutat fungera. För gående ser det ut som om föraren inte bromsar alls, möjligen att hon har släppt upp gaspedalen och motorbromsar.

Däremot kan man kanske höra det pulserande pumpljudet från de låsningsfria ABS-bromsarna. Men trots att de utnyttjar väggreppet maximalt, så blir inte retardationen större än 5-10 procent av tyngden. På torr asfalt brukar det vara möjligt att uppnå minst 80 procent av tyngden.

Både bromssträckan och tiden det tar att bromsa till stopp blir alltså 8-10 gånger längre på dubbfri is än på torr asfalt.

Det var ett viktigt men ganska enkelt resultat från våra och andras mätningar på polerad is.
Andra frågor försöker jag besvara
här och via artiklar på Newsmill.

Så här års kan man ju inte begära någon djupare analys i massmedia, när rapporterna om halkolyckor duggar tätt:

Varning för mer halka i natt (GP 5-6dec)
Halkan fortsätter till helgen
(DN 15:13 – 5dec)
Varning för snö och halka under kvällen (GP kl.16:52 – 5dec)
“Som radiobilarna på Liseberg” (GP kl.15:52)
Halkan har inte släppt greppet (GP kl.15:47)
Svarta halkan mest förrädisk (SVT kl.15:23)
Långa köer efter halkolycka på E6 (HD kl.14:30) 
SMHI: “Osynlig” blixthalka hotar under dagen
(Expressen 5dec)
Kvinna avled efter halkolycka i Växjö (DN kl.11:03, GP kl.13:25)
Flera olyckor på hala vägar (SvD kl.11:23, GP kl.11:31)
Över 20 halkolyckor i västra Sverige (SvD 5dec)
Många olyckor i blixthalkan (GP 5dec)
Typiskt väder för blixthalka (GP 5dec)
Buss och bilar i krock (GP 5dec)
Buss i halkolycka i Skåne (DN, GP, HD, SvD, SVT 5dec)
Svår halka i söder (SVT 5dec)
Risk för halka och snöblandat regn (HD 5dec)

Blixthalka på E6:an (GP söndag 11 december)

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)