Säkert och bekvämt 3s bakom? Lucka 3 i Hjulkalendern

Med Volvos Driver Support-paket kan bilen hålla en förarbestämd tidslucka till fordonet framför. Med fartväljarknapparna på ratten och den kamerabaserade fartgränsvisningen (80 på bilden) blir det fantastiskt skönt att  köra på sträckor med fartkameror och täta byten av fartgräns.

Kökörning i Volvo XC60 2015 med Driver Support
Kökörning med adaptiv farthållare och kamerabaserad fartgränsvisning

Går det långsammare än den fart du har ställt in är det bara att fälla ut vänster blinkers och byta fil för omkörning. Bilen ger då gas tills din valda fart har uppnåtts. Adaptiv farthållare kallas funktionen, Adaptive Cruise Control, ACC på engelska. För Volvos senare modellår har den också en så kallad köassistent (Queue Assist).

Tidsavståndet visas med ett tvärstreck per 0,5 sekunder i instrumentet på bilden. Om den övre ljusgråa bilen tänds, betyder det att radarn har upptäckt och låst på ett fordon framför.

Klicka här för att öppna alla luckor i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Fortsätt läsa “Säkert och bekvämt 3s bakom? Lucka 3 i Hjulkalendern”

Har Labb-Volvon dubbdäck nu? Hjulkalendern 2014:1

Ja, min Labb-Volvo har dubbdäck nu – för dubblösa bilisters skull också. På polerad is greppar inte det viskoelastiska hysteresgummit i så kallade dubbfria vinterdäck. Om inte andras dubbar har ruggat upp svartisen – då hjälper inte heller antisladd.

Lennart Strandbergs laborationsbil hos stop.se - Svart Volvo XC 60 AWD Summum BE Pro, modellår 2015 med Driver Support och dubbade Nokian-däck handtvättad av Rejmes rekondproffs. Parkerad framför skylt med text om däckval.
Labb-Volvon med Nokian Hakkapeliitta 8 dubbdäck mot underkylt regn och svartis.

Varken låsningsfria ABS-bromsar, antisladdsystem eller autobroms med cyklist- och fotgängaridentifiering ger någon garanti för att få stopp på isgator med dubbförbud, om någon skulle kasta sig ut vid övergångsstället eller cykelöverfarten.

Den som tänker efter låter sig nog inte luras av pratet om att antisladd kan ersätta däckdubbar. Antisladdsystemet styr ju och stabiliserar bilen genom att bromsa ett hjul i taget. För att det ska fungera måste däcken greppa mot underlaget.

Och givetvis kan inte antisladdsystemet i sig förkorta bromssträckan. Bakom sådana påståenden i det offentliga samtalet ligger mer tro än vetande.

Utan dubbdäck kan flera av de fina säkerhetssystemen, som finns i den nya Labb-Volvon, bli otillräckliga på den blanka is som ibland bildas så här års – speciellt i södra Sverige. Därför väntar jag med att skifta till de odubbade vinterdäcken, som jag avser prova på särskilda banor under vintern. Båda uppsättningarna kommer från Nokian och nådde toppresultat i motortidningarnas tester.

Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.
Nokian Hakka 8 dubbdäck på bilen inkörda för att greppa på vinterns första svartis. Bredvid väntar Nokian R2 utan dubb på jämförande prov.

Det här fick bli den första luckan i Bildrullens Hjulkalender för i år, 2014. Efter leveransen i september av min laborationsbil, “Labb-Volvon”, kan jag nu redovisa praktiska erfarenheter av funktionerna som beskrevs teoretiskt bakom några luckor i förra årets Hjulkalender.
Gissa om jag njuter av körningen 🙂

_________
Klicka här
för att lista alla öppnade luckor
i 2014 års adventskalender på bildrullen.se.

Svänga eller bromsa? Friktionscirkeln

Kan krafterna från vägen på ett rullande hjul få bilen att både svänga och bromsa? Ja, det kan nog alla förare erinra sig. Men om allt väggrepp utnyttjas för fartökning eller för bromsning i en nödsituation – då finns inget sidgrepp kvar för att svänga.

Hur stor sidkraften kan bli på ett rullande hjul avgörs av storleken på den längsriktade driv- eller bromskraften. Förenklat brukar man beskriva sambandet med hjälp av den så kallade friktionscirkeln, som här också kan benämnas väggreppscirkeln.

Tangentiella krafter från underlaget på ett rullande hjul.
Den största sidkraft (S) som ett rullande hjul kan få från vägbanan begränsas av friktionscirkeln och minskar om bromskraften (B) ökar. Sidkraften ökar med ökande avdriftsvinkel upp till ett maximum. Mer om det kommer senare i Hjulkalendern.

Först publicerad bakom lucka nr.19 i Hjulkalendern 2013

Fortsätt läsa “Svänga eller bromsa? Friktionscirkeln”

Centrifugalkraften är ingen yttre kraft

Varför ändrar en bil fart och rörelseriktning? Det ska Bildrullens hjultomte försöka illustrera de sista sex dagarna före julafton. För att det ska fungera utan missförstånd, skrotar vi först begreppen centrifugalkraft och levande kraft.

Först publicerad bakom lucka nr.18 i Hjulkalendern 2013

Presentationsbild ur Körkortsboken från www.str.se
Föreläsningsunderlag för kursen Farkostteknik vid Linköpings universitet. Framtaget efter initiativ och på uppdrag av Sveriges Trafikskolors Riksförbund, www.str.se

Lärarna i Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR, hade fått sin auktoritet ifrågasatt av fysikutbildade studenter, när man gick igenom Körkortsbokens kapitel om bilens köregenskaper. Där likställdes centrifugalkraften med sidkraften som “orsakar sladd när väggreppet inte räcker till” (från vänstra sidan av bilden ovan).

Inom fysiken och den Newtonska mekaniken resonerar vi tvärtom. Sidkrafterna på däcken från vägen krävs för att få bilen att svänga (se högra sidan av bilden ovan). På samma sätt kan det gamla och oegentliga begreppet “levande kraft” förvirra, eftersom det ofta avser rörelseenergi – som kräver en motriktad bromskraft för att minska.

STR och deras läroboksförfattare anlitade mig därför för att reda ut begreppen och stötta trafiklärarna med läromedel som återgav dem berättigad auktoritet även bland fysikutbildade körkortsaspiranter. Med hjälp av en diagnostisk test från kollegan Jonte Bernhard vid Linköpings universitet grundlades den nödvändiga förändringen i tankemodellerna hos seminariedeltagarna i Landskrona (STR:s kansli finns där).
Ett exempel på resultat finns i textförändringen på sid 122 i Körkortsboken från 2002 till 2003 års upplaga enligt bilden ovan.

Fortsätt läsa “Centrifugalkraften är ingen yttre kraft”

Vek bilen sig mot trailern så här?

På videon från sekunderna före kraschen visar bromsljusen vad som troligen hände – sekund för sekund.

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte.
Olycksbilen (närmast kameran) bromsas i nedförsbacken, men föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.
Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

På den första bilden ovan (9 sekunder*) lyser bromsljusen på olycksekipaget närmast kameran. Både bil och släp körs då till stor del på vänstra väghalvan och föraren har troligen inte upptäckt det mötande ekipaget.

* I nedre högra hörnet framgår hur många sekunder som gått sedan videons början.
Bilderna kommer från en video i norska Adresseavisens artikel Her krasjer vogntoget.

På nästa bild nedan (10 sekunder*) släcks nämligen bromsljusen. Kanske tyckte olycksföraren då att han minskat sin fart och ökat luckan tillräckligt till lastfordonet framför. Men där är bromsljusen fortfarande tända …

Tre lastbilar i nedförsbacke filmade från den fjärde bakom dem - strax innan möte. Observera bromsljusen.
Olycksbilens förare har nu släppt upp bromspedalen – innan upptäckten av det mötande ekipaget. Skärmbild från video inbäddad i Adresseavisens artikel.

Vid mötet sekunden därefter bromsar föraren framför troligen hårdare, så att olycksföraren tvingas tvärnita och samtidigt styra åt höger för att ge plats åt den mötande.

Fortsätt läsa “Vek bilen sig mot trailern så här?”

Vägbula farligt farthinder

Bromsa inte i gupp eller på vägbulor! Det gjorde polisen på motorcykeln i den här videon, som visar hur bakhjulet lättar. Då blir även bilar instabila.

Crash explanation in English:
Probably the driver applied (front) brakes hard on the bump – making the vehicle unstable in all three angular degrees-of-freedom: First Pitch, then Yaw, inducing Roll instability, too.

Troligen har föraren tvärbromsat (åtminstone framhjulet) på guppet.

Vurpan gav nog vägbulor även på föraren.

Polisens förare behöver öva nödbromsning och känna hur framflyttad belastning påverkar pitch-, roll- och girstabilitet (kursstabilitet).
Det gäller även för bilar: Fler videoklipp

🙂 Tack till Johan Granlund som upptäckte videoklippet och delade det på Facebook.
Johan har massor med fina tips även på LinkedIn och på Hakkapedia. Kanske kan vi i den ideella föreningen VETA få honom att dessutom medverka som skribent på veta.se