Halkfysik för gående och fordon

Slät och glatt is ger så dåligt grepp att små lutningar får gående på fall. Vägar blir oframkomliga för fordon om inga dubbdäck ruggar upp isen.

Särskilt lurigt är det om det halkskyddande gruset har smält ned under ytan i den genomskinliga isen som på videon nedan.

Att gå på ett buckligt isunderlag utan broddar kan vara omöjligt utan att halka. De lokala lutningarna behöver inte vara större än någon procent för att en odubbad sula ska börja glida.

Glider foten mer än cirka en decimeter faller även en ung frisk person vid normal gång. Det konstaterade vi i mitt forskarlag genom biomekaniska kraft- och rörelsemätningar på gående försökspersoner:
Hon testar skor på halkbana [VIDEO]

Fortsätt läsa “Halkfysik för gående och fordon”

Krocksäkerhet: Naturlagar mörkas?

En rad av olyckor kan visa hur naturlagarna mörkas i krocktesternas “säkrast i sin klass”. Fysikens impulslag och människokroppens biomekanik har inga åtskilda klasser.

Även om bilindustrin lyckats få ned dödstalen med förfinad teknik, har teststandarder med onödigt hög fart tvingat fram hårdare bilar. Det ökar  risken för whiplashrelaterade och andra inre skador oavsett bilens storlek.

Tvärstopp med intakt kupé kräver g-krafter som ökar med minskande deformationszon
Smart (hitre bilen) är nyare med bättre placering i den schabloniserade säkerhetsrankingen än den här Mercedes-bilen (bortre). Båda tillverkas i samma koncern. Men hur är det med den verkliga risken för personskador vid en krock?

Men ju mindre bil desto större blir rörelsen för kroppens inre organ vid en krock. Halveras deformationszonens längd så blir g-krafterna minst dubbelt så stora – oavsett krockkuddar, bältessträckare och andra finesser.

Om vi dessutom sitter i en bil som frontalkrockar med ett mycket tyngre fordon, så blir hastighetsförändringen och skaderisken nästan som att köra in i en bergvägg med fordonens sammanlagda fart. De som då åker i det tyngre fordonet utsätts bara för en måttlig stöt.

Fortsätt läsa “Krocksäkerhet: Naturlagar mörkas?”

TV: Hon testar skor på halkbana

Halka och falla är kanske kul att se andra göra. Men för att förebygga olyckor och skador krävs praktisk beredskap med stöd av fysik och biomekanik.

På 1980-talet bedrev vi i Sverige sådan forskning och utveckling. Flera av våra biomekaniska och friktionsfysikaliska upptäckter tycks stå sig internationellt även efter millennieskiftet – att döma av konferensinbjudningar och citeringar i vetenskapliga artiklar.
(Friktionsfysik kallas ibland för tribologi – från grekiskans tribo, som betyder gnida, nöta, slita).

En video från vårt gånglaboratorium ligger i spellistan Biomechanics på YouTube och är från mitt forskarlags experiment, där vi testade halkmotståndet hos olika typer av skosulor.
Fler videon och mer info via fotnoten här.

Då, på 1980-talet, använde vi super8-filmkameror för färgupptagningar. Även om upplösningen är dålig, visar videon hur stora skillnaderna kan vara mellan olika sko- och sultyper:

Fortsätt läsa “TV: Hon testar skor på halkbana”

Julvideo 4: Fåglars flykt i slow-motion

Fåglar kniper mat för varandra i luften – det hinner man se i den här höghastighetsvideon filmad med Casio Ex-F1.
Specialkomponerad musik bidrar till skönhetsupplevelsen.

Videon är på 2 minuter och 25 sekunder.

Den inspirerade mig vid redigeringen och musikvalet till hundhoppen i Julvideo 2, filmad med samma typ av kamera.

Videotipsen i högermarginalen kan beskådas i väntan på nästa schemalagda klipp.
Alla är valda från hundratals videon i (eller länkade från) Lennart Strandbergs kanal på YouTube.

Därför tål små djur mer än stora

Djurs förmåga att förutse jordbävningar är omvittnad, men ännu inte till fullo förklarad. Däremot finns en enkel förklaring från fysiken till varför landlevande ryggradsdjur inte kan bli hur stora som helst och varför små djur kan hoppa högre i förhållande till sin storlek.

DN skriver här om en jordbävningsreaktion hos paddor och refererar till hypoteser om kemiska reaktioner som publicerats i International Journal of Environmental Research and Public Health.

Snigeln bär sitt hus på ryggen
Liten men så stark att den bär med sig sitt hus

Låt mig redogöra för en – i mina ögon enklare – förklaring till varför små djur bättre klarar g-krafter, tyngdkraft och accelerationspåkänningar.

Fortsätt läsa “Därför tål små djur mer än stora”