Fronta i 50 mot tungt fordon är som bergvägg i 100 – Här finns formeln

Förare av tunga lastbilar lär sig krocka personbilar hellre än att köra av vägen och förstöra lasten. Det rapporterade media och illustrerade lastbilars fysiska övermakt med foton på ett krossat hus i DN, SvD och GP.

Redan vid 50 kilometer i timmen är överlevnadschansen minimal för åkande i personbilar som frontalkrockar mot ett 20 gånger tyngre fordon i samma fart.

Fronten behöver inte se ut så här på det tyngre fordonet för att det ska vara livsfarligt att krocka med i en personbil

Fortsätt läsa “Fronta i 50 mot tungt fordon är som bergvägg i 100 – Här finns formeln”

Lurade av 3-sekundersregeln?

Att hålla tre sekunders avstånd till fordonet framför påstås felaktigt räcka för att undvika påkörningar bakifrån och seriekrockar. Tresekundersregeln bygger på okunnighet om bilfysik och ignorans mot enkel matematik.

Problemet har preciserats med mätningar och beräkningar som rapporterats till ansvariga myndigheter sedan 1990-talets början. Bilisterna får ändå inget veta om hur luckan till fordonet framför måste anpassas såväl till trafikströmmens fart och till väglaget som till de egna däcken, bromssystemet och körtekniken.

Skillnaderna i bromsförmåga mellan olika fordon är så stor att tidsluckan måste öka med ökande hastighet i trafikströmmen. Att det gäller på vinterväglag  torde vilken körkortsinnehavare som helst kunna acceptera och förstå.

Ändå tycks de som ansvarar för kampanjer och förarutbildning hålla tyst om detta matematiska faktum:

Erforderlig tidslucka vid kolonnkörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden.

Ännu enklare borde det vara för ansvariga att sprida insikt om vad som händer vid kolonnkörning i landsvägsfart, när ett fordon tvärstoppar.

På torr asfalt krävs 3 sekunders effektiv bromsning för att stanna från 90 kilometer i timmen.
På is som polerats av odubbade (“dubbfria”) däck handlar det om över en halv minut.

Om det enbart är en hård inbromsning på sommarväglag och inget rent tvärstopp, kan man kanske tro att tre sekunders lucka räcker. Men det förutsätter att alla omedelbart tvärbromsar minst lika effektivt som framförvarande. Om förarna inte ser längre än några fordon framåt i kolonnen, är annars de påbjudna luckorna på tre sekunder snart förbrukade i praktiken.

Kampanjerna och förbuden mot dubbdäck tyder på (omedveten?) okunnighet om problemet hos ansvariga myndigheter. Frågan är om inblandade förare ändå får hela skulden för seriekrockar, som är en naturlig följd av tät landsvägstrafik – även om alla skulle köra med tre sekunders lucka.

Se mina artiklar på Newsmill i ämnet och här med sökordet halka.

Påminnelserna duggar tätt i massmedia:

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Blixthalka på E6:an (GP söndag 11 december)

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Fler allvarligt skadade i seriekrock i Skåne (DN, GP, HD, SvD, SVT 20nov)
Storkrock på E22:an (Skånskan 20nov)
Stor krock på E22 – med webb-TV (Expressen 20nov)

Två skadade vid seriekrock i Göteborg (GP 20nov)

Varning för underkylt regn (SvD 20nov)
SMHI varnar för ishalka och snö (DN, SvD, SVT 20nov)
Ishala vägar i delar av Sverige (GP 19nov)

Tre bilar i krock på E20 (GP 19nov)

Kvinna svårt skadad efter masskrock i Jönköping 23dec
(DNSVT) kolonn med olika bromsprestanda?

Bromsproblem olycksorsak på både E6 och M5 – fyrverkeriet syndabock?

Fyrverkerirök tycks nu få all skuld för fredagens fatala seriekrock på M5 i England. Lastfordons instabilitet vid bromsning kan då fortsätta skörda offer – som vid branden på E6 för en månad sedan.

Frågan är om ansvariga myndigheter i Sverige ens bryr sig om sådana problem – sedan svenska riksdagen 1997 antog Nollvisionen, som “accepterar att olyckor sker“.

Foton och uppgifter på nätet om fredagens M5-inferno pekar på ett händelseförlopp, där en eller flera lastbilar med släp har bromsat hårt, vikt sig som en fällkniv (jack-knifed)*, ställt sig på tvären och blockerat körbanan i dimman.

Tvärbromsningarna kan ha föranletts av en parkerad bil eller av nedsaktande fordon vid ett fyrverkeri bredvid olycksplatsen.

En bilist säger till BBC att han bromsade hårt när sikten plötsligt försvann helt:
– I had to brake very sharply as we hit a solid wall of white that came out of nowhere.

Rök från fyrverkeriet kan ha förstärkt dimman och fått många att tvärnita.  Dåligt väggrepp på den våta vägbanan ökar risken för bakhjulslåsning på dragbilen i semitrailerekipage, som då viker ihop sig som en fällkniv*.

Liksom många andra stora trafikolyckor kan seriekrocken i England bygga på instabila lastfordon och stora skillnader i bromsningsegenskaper mellan olika ekipage.

I tät trafik och dålig sikt eller halt väglag, räcker det därför med att ett fordon får motorstopp eller minskar farten av andra skäl för att seriekrockar ska bli närmast ofrånkomliga.

I Sverige är detta vardagsmat vid vinterhalka. Frågan är varför ansvariga myndigheter fortsätter att ignorera dessa problem. Är det skygglappar efter riksdagsbeslutet 1997 om Nollvisionen som får okunnigheten att förbli omedveten?

Beslutet har “inneburit en radikal förändring av synsätt, ansvar och säkerhetsfilosofi. Nollvisionen sätter personskadorna i fokus men accepterar att olyckor sker. (Transportstyrelsen, 2011)

Den engelska motorvägskraschen beskrivs också av svenska massmedia. Men liksom i Nollvisionen handlar det mer om skadorna än om varför olyckan inträffade:
Tio döda i omfattande seriekrock i England (DN 5nov)
Svår olycka på brittisk motorväg (SVT 5nov)
Katastrofkrasch på engelsk motorväg (GP 5nov)
Dödlig ”eldboll” på engelsk motorväg (SvD, GP 5nov)

Mer utförliga uppgifter ges med videoklipp från brittisk TV:
Seven confirmed dead in M5 accident in Somerset
* (BBC flygfoto bekräftar jack-knife)
What may have caused the fatal M5 crash? (BBC News)
M5 crash: Reaction from witnesses (BBC News)

Tillägg söndag 6 november
Då hade även svenska media lyft fram det som under lördagen citerades här från brittiska media om fyrverkeri bredvid olycksplatsen (The Telegraph) enligt vad en bilist säger till BBC – se samma länkar ovan.

Fyrverkeri granskas efter masskrasch

… rubrik till artikel från TT 6 november hos DN, GP, SvD och SVT

Tre frågor om dödsolyckan till ansvariga myndigheter

I dag klämdes en kvinna till döds av sin bildörr på garageuppfarten. Polisens presstalesman säger till TT att det var “en ren olyckshändelse”. Men både myndigheter och bilister behöver veta mer för att kunna förebygga fler liknande olyckor. 

Rubriken “Kvinna klämd till döds vid bildörr” toppade snabbt listan över mest lästa artiklar på nätet hos  DN, SvD och GP (TT-meddelandet utgår från en artikel hos NyheterSTO.se).

Människor vill alltså veta mer om vad som hänt. Hade det varit en arbetsplatsolycka, så skulle det nog vara självklart med rekonstruktion, analys och rapportering till berörda för att minska risken att fler människor kommer till skada på liknande sätt.

Utan att känna till händelseförloppet utgår jag från hypotesen att bilen började rulla bakåt på garageuppfarten, när kvinnan hade satt ned fötterna på marken med förardörren öppen. Även om det inte stämmer med detta fall, så finns här risker som många andra utsätts för.

Därför har ansvariga myndigheter några frågor att fundera på:

  • Vilken största lutning tillåts/rekommenderas för garageuppfarter enligt byggnormerna?
  • Vilken minsta lutning måste parkeringsbromsen klara för att ett fordon ska godkännas vid registrerings- och kontrollbesiktning?
  • Hur kontrollerar förarproven för körkort av olika klasser att aspiranten känner till dessa lutningar och inser motsvarande faror?

Den sistnämnda frågan gäller även skaderisken om ett uppställt fordon börjar rulla av sig självt.