Procenträkning som hämmar bilsäkerheten & Pomperipossa

Låsningsfria ABS-bromsar och dubbdäck har framställts som farliga i procenttal med vilseledande referenser. De tankefelen var svårare att upptäcka än i deklarationerna av korven med 104 procent kött enligt  DN, GP, Svenska Dagbladet och SVT – som också hade en likartad notis 18 mars.

Men först en länk till Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa och hennes 102% marginalskatt.
Tack till Maria för tipset på Facebook!

När ABS-bromsarna introducerades på bilmarknaden under 1990-talet fanns många skeptiker. Inget fel med sund skepsis, men flera forskningsmisstag gjordes och felaktiga slutsatser drogs. Bland annat påstods att det var bättre med sänkt fart än med ABS-bromsar och dubbdäck vid halka.

Det fördröjde den teknikutveckling, som nu ligger till grund för antisladd och andra säkerhetssystem med insignaler från ABS-bromsarnas hjulhastighetssensorer. Diverse dribblande med dubbdäcksförbud och feltolkningar av mätningar med antisladdsystem har också försvårat för den enskilde bilisten att välja säker vinterutrustning.

Olycksrisk med ABS i procent av risk utan ABS. Skador per år överst och per mil nederst.
Antal skadeanmälningar per år (överst - från USA:s försäkringsinstitut HLDI) och per körsträckeenhet (nederst - från Lennart Strandbergs VETA-rapport 1995).

En grupp av tjänstemän med trafiksäkerhet som arbetsområde hävdade att förarna körde slarvigare och fortare med ABS. En märklig inställning tyckte jag, eftersom antilåsfunktionen inte märks vid normal körning. Det framförde jag på DN Debatt 1995 – utan att bli bemött offentligt av dem vars argument jag kritiserade.

Körexperimentell forskning som vi bedrev genom VETA bekräftade senare ABS-bromsarnas positiva säkerhetseffekt. Påståendena om att sänkt fart kan ersätta ABS-bromsar och dubbdäck motsades av våra körtester med vanliga förare i bilar med olika däck och urkopplingsbar ABS.
Rapporter kan laddas ned från webbsidan “Sänkt fart räcker inte”.

Nära döden i bil utan GPS-navigator

Min rally-Saab ökade villigt farten efter samhället. Men när helljuset tändes insåg jag att det här var inte E4. Det gick alldeles för fort för högerkurvan och trevägskorsningen som dök upp framför bilen. Den blev skrot vid voltningen på gräskullen, som slog in taket till ryggstöden.

Min GPS-navigator fungerade inte* och jag hade kört ut åt fel håll efter att ha tankat på Statoil-macken i östgötska Norsholm.

Jag var på väg hem till Borlänge efter en bantävling på Ring Knutstorp i Skåne. Kanske var jag lite avtrubbad, även om tankningspausen hade gjort gott för körglädjen.

Den väg GPS-navigatorn direkt skulle ha hindrat mig att köra hade då varken kurvvarning eller mittlinje som på fotot härintill.

Foto från kraschplats som exempel på GPS-navigatorernas säkerhetspotential.
Den här svängen var omöjlig att klara i E4-fart. Det framgick när helljuset visade att jag inte var på E4. Då var det vänstertrafik och ingen GPS-navigator varnade för att jag körde fel väg. Trädet och kurvvarningsskylten fanns inte heller. Fotot från 2003.

Det var vänstertrafik och jag borde ha bromsat bilen rakt ut i terrängen. Men dumt nog försökte jag svänga med bredsladd på ett sätt som var rationellt och väl inövat från mina endurotävlingar på motorcykel.

Vänsterhjulen gick ned i diket medan jag höll mig i ratten så att den kröktes. Jag följde med bilens volt ett kvarts varv i den skålade förarstolen. Sedan ramlade jag ut genom den uppslagna förardörren och landade nästan oskadad på gräskullen ovanför diket. Enligt fotot står där nu ett träd, som då inte ens hade börjat gro.

Då fanns inte heller några lagkrav på bilbälten. Hade jag suttit fastspänd skulle nog skallen ha krossats av det inslagna taket. Därmed inte sagt att jag nu förespråkar körning utan bälte.

Med en GPS-navigator från nutid skulle jag inte ha kraschat den gången för flera decennier sedan. Troligen räddas många liv av navigatorerna, som nu förhindrar otaliga felkörningar.

Den här historien fanns bland dem jag berättade för (Saab-ägaren) GM och (Volvo-ägaren) Ford i november 2003, när vi för Invest in Sweden Agency reste runt i Detroit för att etablera nya kontakter till svensk telematikutveckling.

Tidsjämförelsen dök upp i tankarna direkt när jag läste DN-artikeln om historypin. Historypin har tidigare beskrivits även av  SvD med mer fakta.

* I verkligheten hade jag alltså ingen GPS-navigator. Då, på 1960-talet, skulle det dröja flera decennier innan den tekniken blev tillgänglig.
Detsamma gäller den hastighetsspärr för unga förare, som man nu spekulerar om i Norge enligt DN, GP och SvD. Men utan GPS-koppling skulle ett fartlås inte ha hjälpt mig att undvika kraschen då.

Fronta i 50 mot tungt fordon är som bergvägg i 100 – Här finns formeln

Förare av tunga lastbilar lär sig krocka personbilar hellre än att köra av vägen och förstöra lasten. Det rapporterade media och illustrerade lastbilars fysiska övermakt med foton på ett krossat hus i DN, SvD och GP.

Redan vid 50 kilometer i timmen är överlevnadschansen minimal för åkande i personbilar som frontalkrockar mot ett 20 gånger tyngre fordon i samma fart.

Fronten behöver inte se ut så här på det tyngre fordonet för att det ska vara livsfarligt att krocka med i en personbil

Fortsätt läsa “Fronta i 50 mot tungt fordon är som bergvägg i 100 – Här finns formeln”

Lurade av 3-sekundersregeln?

Att hålla tre sekunders avstånd till fordonet framför påstås felaktigt räcka för att undvika påkörningar bakifrån och seriekrockar. Tresekundersregeln bygger på okunnighet om bilfysik och ignorans mot enkel matematik.

Problemet har preciserats med mätningar och beräkningar som rapporterats till ansvariga myndigheter sedan 1990-talets början. Bilisterna får ändå inget veta om hur luckan till fordonet framför måste anpassas såväl till trafikströmmens fart och till väglaget som till de egna däcken, bromssystemet och körtekniken.

Skillnaderna i bromsförmåga mellan olika fordon är så stor att tidsluckan måste öka med ökande hastighet i trafikströmmen. Att det gäller på vinterväglag  torde vilken körkortsinnehavare som helst kunna acceptera och förstå.

Ändå tycks de som ansvarar för kampanjer och förarutbildning hålla tyst om detta matematiska faktum:

Erforderlig tidslucka vid kolonnkörning för ett ekipage, som har sämre bromsförmåga än det framförvarande. Från rapport om normalförares bromsförmåga av Lennart Strandberg. Diagram med mätdata och ekvationer i flera rapporter till Vägverket - bl.a. 1995 för ett anslag från Skyltfonden.

Ännu enklare borde det vara för ansvariga att sprida insikt om vad som händer vid kolonnkörning i landsvägsfart, när ett fordon tvärstoppar.

På torr asfalt krävs 3 sekunders effektiv bromsning för att stanna från 90 kilometer i timmen.
På is som polerats av odubbade (“dubbfria”) däck handlar det om över en halv minut.

Om det enbart är en hård inbromsning på sommarväglag och inget rent tvärstopp, kan man kanske tro att tre sekunders lucka räcker. Men det förutsätter att alla omedelbart tvärbromsar minst lika effektivt som framförvarande. Om förarna inte ser längre än några fordon framåt i kolonnen, är annars de påbjudna luckorna på tre sekunder snart förbrukade i praktiken.

Kampanjerna och förbuden mot dubbdäck tyder på (omedveten?) okunnighet om problemet hos ansvariga myndigheter. Frågan är om inblandade förare ändå får hela skulden för seriekrockar, som är en naturlig följd av tät landsvägstrafik – även om alla skulle köra med tre sekunders lucka.

Se mina artiklar på Newsmill i ämnet och här med sökordet halka.

Påminnelserna duggar tätt i massmedia:

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Blixthalka på E6:an (GP söndag 11 december)

Tre skadade i blixthalka (DN, GP, SvD 13dec)

Fler allvarligt skadade i seriekrock i Skåne (DN, GP, HD, SvD, SVT 20nov)
Storkrock på E22:an (Skånskan 20nov)
Stor krock på E22 – med webb-TV (Expressen 20nov)

Två skadade vid seriekrock i Göteborg (GP 20nov)

Varning för underkylt regn (SvD 20nov)
SMHI varnar för ishalka och snö (DN, SvD, SVT 20nov)
Ishala vägar i delar av Sverige (GP 19nov)

Tre bilar i krock på E20 (GP 19nov)

Kvinna svårt skadad efter masskrock i Jönköping 23dec
(DNSVT) kolonn med olika bromsprestanda?