Skvalp i rymdraketer och tankfordon

Atlantis på bilden fullgör nu det sista uppdraget i USA:s 30-åriga rymdskyttelprogram. Det fick mig att tänka längre tillbaka: på vätskeskvalp i tankbilar och släpvagnar, som jag började analysera 1973 med metoder från 1960-talets Apolloprogram, ”man-on-the-moon”.

Great px of the launch of Space Shuttle Atlantis by outstandi... on Twitpic
Klicka för storbild från starten av (den sista?) rymdskytteln Atlantis

Problemet med vätskerörelser i bränsletankar är kanske uppenbart för rymdfarkoster, där startraketens massa domineras av flytande bränsle.

Även om massförhållandet är likartat för tankfordon på väg, väntar problemet där ännu på att bli allmänt erkänt. Tekniska lösningar finns, men det förefaller som om ansvariga beställare och regelmakare saknar insikt om problemet.

Ofta skylls tankfordonsolyckorna oreflekterat på föraren med fortkörning som ”förklaring”. Därför efterfrågas inte ens kunskaper om vad det är som gör att tankfordon sladdar så överraskande och välter så lätt i låg fart. En del insikter kanske kan anas bland titlarna med sökord ”tank, heavy, goods, tung” eller ”commercial” i min litteraturlista.

Se också den tidigare artikeln om körutbildning med stödhjul. Där illustrerar bildserien hur lite koll vi ännu har på farkostdynamiken bakom våra tankbilars krängning och rotation i rollplanet.

Som exempel på motsatsen visar videon nedan hur väl amerikanska rymdflygstyrelsen, NASA, under decennier har kunnat kontrollera betydligt större farkosters rotationsrörelse – i tomrum och utan fast mothåll i omgivningen.

Förare tränar att välta tankfordon

För flera år sedan fanns ett körträningsprogram där förare kunde känna hur en tankbil uppträder när vätskan skvalpar. Efter en gemensam pilotstudie ansökte Linköpings universitet och transportfacken, TYA, om pengar för att utveckla utbildningen. Då var det förgäves.

Tankbilsgir
Skvalp kräver stödhjul

Se artikeln hos SvD om en olycka i Sundsvall, som fick mig att ta upp ämnet i en annan blogg. Kommentarerna kommer därifrån.

Att problemet blir värre vid låg fart belyser det pedagogiska dilemmat med övervakningen av de skyltade fartgränserna och väcker ytterligare frågor om kostnadseffektiviteten hos systemet med fartkameror. Se t.ex. den här SvD-artikeln om midsommartrafiken.

Enbart inköp och installation av ett par tre fartkameror skulle ha räckt till utvecklingskostnaden för tankfordonsutbildningen, som LiU och TYA ansökte om pengar för.

Ett pressmeddelande som jag bifogade LiU-ansökan om skvalpträningen fick bl.a. Sveriges Television att filma utriggarbilen på bilden och beskriva problemet i sina nyhetssändningar. Pressmeddelandet finns här och har följande inledning.

Förare tränar att välta tankfordon
Last som skvalpar kan välta en tankbil. Det bekräftades nyligen av tester i Norrköping. Men vid normal kurvtagning märks inte skvalpet. I förarutbildningen har problemet därför haft en undanskymd plats. Hittills.

Kunskap räddar liv

Varför tål inte ens den svenske astronauten,  Christer Fuglesang,  att skjuta ut sig från en luftfarkost i hög fart? Vad gör bilar krocksäkra?
Fysiken och biologin som rätar ut frågetecknen har möjliggjort rymdfärder och sparat många liv i trafiken.
Naturvetenskapen har också hjälpt mänskligheten att upptäcka livsfarliga delar av mikrokosmos och hejda såväl barnsängsfeber som cancer.

Det här förklaras i en artikel, som nättidningen Newsmill har publicerat.

[Läs hela artikeln] direkt på Newsmill
Lennart Strandbergs alla artiklar på Newsmill

Kraschvideon nedan visar några exempel på att modern bilteknik behövs för att rädda liv

Självförsvar i tre filmklipp

Innan jag hunnit ordna mer kvalificerade inslag inom security*-området, lägger jag här ut tre korta filmklipp från en demonstration av några enkla knep för den som blir angripen framifrån i stående ställning. 

 

*Förutom skydd mot olyckor och oavsiktliga skador används ordet säkerhet i svenskan också för skydd mot angreppsvåld och avsiktliga skador. Engelskan är tydligare med olika ord för safety och *security.

Filmklippen är oredigerade och togs amatörmässigt utan regi 22 april 2006.
De laddas upp till Bildrullen med datering 22 april 2011 för att inte inkräkta på det mer genomarbetade artikelflödet från juli 2011.

Bil-d-rullen framkallas

Hjärtligt välkommen!

Så småningom ska här finnas både njutbara bilder på rulle via  YouTube och lärorika berättelser om hur man undviker bil-drullerier.

Webbplatsens långdragna uppbyggnad ackompanjeras av klassisk musik och en höghastighetsvideo i tidsskala 10:1.
Den 8 minuter långa bild-rullen är ett urval från 50 sekunder av en hundrast med en speciell hundras: