I går deltog jag via videolänk när Östersunds tingsrätt prövade åtalet för dödsolyckan förra våren. Öppna men dämpade och respektfulla uttalanden präglade rättegången, som hjälpte mig se nya möjligheter bortom tragiken.
Mitt minne av stämningen vid gårdagens huvudförhandling återspeglas i åklagarens och försvarsadvokatens nyanserade kommentarer i videointervjuerna nedan.
Två unga kvinnor dödades i olyckan en sen lördagskväll förra våren på en 70-sträcka utanför Östersund. Strax före midnatt den 28 april kolliderade en Subaru frontalt mot högra framflygeln på en mötande Volvo under vänstersväng. De omkomna var passagerare i var sin bil.
Subaruföraren körde visserligen rakt fram på huvudled och skulle ha lämnats företräde av Volvoföraren enligt trafikreglerna. Men uppgifter om hög fart hos Subarun ledde ändå till att den föraren åtalades.
Eftersom jag medverkat i huvudförhandlingen som sakkunnig ska jag inte – här och nu – kommentera händelseförloppet bakom krocken. Olyckan och dess efterspel har beskrivits utförligt i flera artiklar av regionens tidningar och finns länkade till summeringarna av rättegångens andra dag, onsdag 16 oktober:
- Experter oense om farten i olyckan
- 23-åringen kan få samhällstjänst
[med direktreferat från tingsrätten]Direktreferat från i förrgår finns i skrivande stund hos Länstidningen Z:
Men nu direkt vill jag visa min uppskattning för de insiktsfulla uttalandena och för frågor jag fick från övriga aktörer under onsdagen. De har sått en ny sorts tankefrön i planeringen av hur erfarenheter av trafikskador och -incidenter kan tas tillvara i systemsäkerhetsarbetet.
Låt mig återkomma mer detaljerat till det senare.