Polisproffs mot lömska risker – eller i enkla fartkontroller?

Hjälp rättsväsendet att forska om vad som är farligt – till stöd för den enskilde trafikanten! Så jobbar man med prevention i sjukvården. Och så vill de flesta poliser ha det. Det låg bakom mina artiklar på DN Debatt redan 1989.

Bildrullens text från 24/8 fick ny aktualitet 13/10 av artiklar om en lagmiss:
Fortkörning laglig på flera svenska vägar (SvD)
Fortkörare frias på grund av lagmiss (DN, GP)
Föreskrifterna gäller även om Vägverket uppslukats av Trafikverket (GP 14/10)

Men låt mig nu lämna polemiken från DN Debatt, Newsmill och andra massmediala opinionstorg. I stället vill jag uppmuntra den kreativitet och medkänsla med olycksinblandade trafikanter som poliser visat:
– från vårt epidemiologiska pilotprojekt på 1980-talet om konkreta riskfaktorer;
– till tisdagens solskenshistoria om flickan som föddes kort efter en plåtskadekrock.

Framsida med diagramexempel på dubbdäckens riskreduktion
Rapport om epidemiologiskt pilotprojekt med data för trafiken på olycksplatser insamlade av polisen direkt efter akutinsats vid trafikolyckor i Östergötland.

En lång rad av forskningsprojekt och praktiska erfarenheter pekar på riskfaktorer som den enskilde kan åtgärda men är ovetande om. Några illustrerades i DN:s stapeldiagram över riskdata till min artikel på DN Debatt 1989-08-06 Övertro på fartgränser. Andra aspekter på de enkelspåriga fartkontrollerna nämndes i min slutreplik 1989-09-14 Respektera individen i fartdebatten.

Haveridynamikens komplexitet tycks fortfarande vara okänd, och kapabla poliser tvingas ägna sig åt triviala och välkända lågriskförseelser utan att kunna ta hänsyn till synergistiska kombinationseffekter. Det framgår i det massmediala nyhetsflödet, exempelvis via GP:s veckolista, hos GP 23/8DN 21/8 och  12/8 eller hos SvD 21/8.

Trots rapporter via TT om att “Många fotgängare dör i trafiken” i GP, DN och SvD är det “hastighetskontroller” som ska “öka säkerheten för oskyddade trafikanter i tätorter”.

Den stora säkerhetshöjningen för fotgängare med varselljus i tätorter tycks ha fallit i glömska från förra seklets studier och vetenskapliga samförstånd. Chansen att andra trafikanter upptäcker mitt fordon i god tid ökar alltså även enligt statistiken, om jag har belysning tänd, som höjer kontrasten mot omgivningen.

Om Polisen rutinmässigt påminner glömska bilförare om detta, kommer troligen de flesta snart att köra med tillräcklig belysning och bli flitigare med att se över fordonets varsel- eller halvljusfunktion.

Journalisternas känsla för att större vetenskapligt och intellektuellt djup behövs i den offentliga sektorns trafiksäkerhetsarbete illustreras på DN:s motorsidor. Där listas nu den 5:e mest lästa artikeln med rubriken “Nya rekord i trafiksäkerhet“.

Men intressantare än innehållet är att den publicerades för över ett år sedan. DN:s redaktioner finner mer substans i andra bil- och trafikrelaterade ämnen, exempelvis
SAAB-löner sena igen (110823)
Chevrolet har trollat fram en prisvärd SUV (110821)
Kvinnors bilresor slagträ i debatten (110820)
Samåkning med bilen sköts i mobilen (110819)
Världens snabbaste brandbil (110818)
Ingen bil för den blyge (110813)

Även hos GP och SvD fokuserar redaktionerna på annat om bil och trafik:
“Kan de inte betala måste det bli konkurs” (GP 110823)
Saab-löner kan bli sena – igen (SvD 110823)

Dina insikter och konstruktiva förslag:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.